Idag satt jag en lång stund och tittade ut över havet. Tänkte på gamla saker som på grund av en stor tragik bubblade upp till ytan igen. Havet var lagom lugnt, en vit svan simmade förbi och jag kontemplerade. Hade gärna velat ha haft med mig någon, men var ensam. Ensam med mina tankar, men kanske var det lika bra. Allt för att inte bli en börda för någon. Det fruktar jag ständigt.
Men saker är som de är, nu är det lördag och då blir det ofelbart utgång. Först pizza med Jimmy och Johanna sen bastu hos Kalle och Sanna. Sen får vi se var det blir. Har inga speciella krav, förutom att det skulle vara skönt att slippa Rindi, men vi får se.
Tragik blandas bäst med humor så därför avslutar jag med en rolig bild:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar