torsdag, november 29, 2007

Jag väntar

Så jävla vacker och så jävla sann

onsdag, november 28, 2007

Humorlabbet är fint





Ingen slår Dorsin

Du skall aldrig...

...runka bulle med herren jesus krist

tisdag, november 27, 2007

Sugen på lajv

Sitter och tittar på gamla lajvbilder och blir lite sugen på att lajva igen.


Jag som GaZûr bredvid fånghålan


En del av lurgen. Hatten med normandisk konhjälm


Off-lägret där det dricks öl. Från vänster: Joel, Tomas, Danne och jag


Kastmaskinen demonterad på Skuggan av ringen


Sebbe, Jag, Joel, Jakob, Danne och Jerkeby på Höstsånger i Blekinge


Här fick jag till ögonen - också Blekinge

Reuonion 2008?

Den här är till dig

Kommer aldrig glömma när vi lyssnade på Thåis och drack whisky. Hoppas vi får chans att göra det igen.



//Thats a good Idea, you are a funny guy

måndag, november 26, 2007

Frågor från ansiktsboken

My eye color:

Mörkblå


My hair color: Cendré
Favorite car:

Mini cooper och sån gammal Citroën


Height: 183 cm
Right-handed or left-handed:

Höger
Shoes you wore today: najsiga skinnskor
My weakness: Alkohol
My fears:

Vara en börda för andra

My perfect pizza: den jag precis ska äta
My best physical feature:

ögon och ansikte

My bedtime: mellan 00:00 och 05:00
Do you get motion sickness:

inte nu längre, men när jag var liten

Pepsi or Coke: Coke
McDonalds or Burger King:

Burger King

Do you swear: Ja
Do you sing:

ja, i duschen

Do you shower daily: självklart
Have you been in love:

självklart

Do you think you're attractive: beror på vilken dag
Do you get along with your parents:

jadå, dom är snälla
Do you like thunderstorms: Jess! I alla fall på avstånd
In the past month have you drunk alcohol:

ja

In the past month have you smoked: ja
In the past month have you gone on a date:

definitionsfråga, men får nog säga ja

Favorite sport: fotboll
When you were little, you use to...

ha låtsaskompisar och kunde lyfta vårt hus i fantasin

Ever been beaten up: japp, två gånger eller fler, beroende på definition
Ever shoplifted: en gång när jag var liten. Åkte dit så det sjöng om det
What you want to be when you grow up: bättre

My parents are...

Hjälpsamma och snälla
My weight: 75 kg
Do you believe in love at first sight: nej
Favorite clothing brand:

Nudie och Tiger of sweden


Favorite scent: Jean Paul Gaultier
One time I got drunk and...


slog mig stenhårt i huvudet i en fontän. Akuten och sömnad i skallen

What can't you live without: hoppet

Have you ever fired a gun:

l
uftgevär

Silver or Gold: båda två
Do you like yourself: ibland
Are you a good driver:

vill tro det

Would you rather be rich or famous: rik
When I'm sad or down, I...

ligger i fosterställning i sängen

Do you have a crush on anyone: japp
What is your phone's current ringtone:

heter nåt med hattsången

Are you ticklish:
The longest you've gone without sleeping: typ 50 timmar
What would you do with a million dollars:
fundera jävligt länge på vad jag ska göra och göra det mest rättvisa


Define yourself in 3 words...

Snäll, rolig och smart

Do you believe in God: Nej
Favorite day of the week:


Fredag

Most embarrassing moment:
Jättefull och spyendes i duschen med en tjej


Heads or tails: klave
Favorite item that you currently own:


En gammal fin radio

Kisses or hugs: båda två
Are you a very emotional person: japp, fast jag är rädd för känslor

lördag, november 24, 2007

Vågor och vatten

Idag satt jag en lång stund och tittade ut över havet. Tänkte på gamla saker som på grund av en stor tragik bubblade upp till ytan igen. Havet var lagom lugnt, en vit svan simmade förbi och jag kontemplerade. Hade gärna velat ha haft med mig någon, men var ensam. Ensam med mina tankar, men kanske var det lika bra. Allt för att inte bli en börda för någon. Det fruktar jag ständigt.

Men saker är som de är, nu är det lördag och då blir det ofelbart utgång. Först pizza med Jimmy och Johanna sen bastu hos Kalle och Sanna. Sen får vi se var det blir. Har inga speciella krav, förutom att det skulle vara skönt att slippa Rindi, men vi får se.

Tragik blandas bäst med humor så därför avslutar jag med en rolig bild:


Puff har sina preferenser klara i alla fall

Let us sing the prisoners anthem! //Hattsatan

fredag, november 23, 2007

Hemgjord "konst"


Tänkte lägga upp lite av mina gamla kreationer. Kan ju va kul i väntan på det som komma skall. Därför, here goes:

En hyllning till det som sket sig. Kan vara fint om än inte


Lenin må vara död, men vi lever

Snart skall jag lägga upp lite nya kreationer tänkte jag. Men håll tillgodo så länge!

onsdag, november 21, 2007

Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på
Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig
Jag räcker inte fram
Men, Du har så svårt att vara ensam
så Du går till "lilla mig"
Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler
Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick
Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick
Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när Du ser på "lilla mig"
Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma "lilla mig"
Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej

Och det värsta utav allt: Det här är sången - från en tjej - till mig..

tisdag, november 20, 2007

På promenad genom stan

Är såklart mestadels ganska banal, men har i alla fall blivit kreativ på sistone, vilket alltid är nåt.


Text och foto: Me, myself and I


En del av storheten i våra liv är att inte veta hur nästa dag skall bli

Puss på er!

måndag, november 19, 2007

Om den romantiska sjukan

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

Hittade en gammal text som är värd att publicera. Den behandlar den så kallade romantiska sjukan, hur den ter sig och varifrån den kommer. Helt klart är att den på ett sätt är vansinnig, samtidigt som den på ett annat är fullständigt normal.Ett typexempel på hur den kan yttra sig är följande:

»Fastän hennes särk var av blaggarn, tycktes den honom vara av finaste och tunnaste battist; kring handlederna bar hon några glaskulor, men för honom skimrade de som äkta orientaliska pärlor; hennes hår, vilket till en viss grad stötte på tagel, föreställde han sig som trådar av glimmande arabiskt guld, vars glans fördunklade själva solens; och hennes andedräkt, som alldeles otvivelaktigt luktade åt nattstånden löksallat, tycktes honom från hennes mun sprida den ljuvaste vällukt.»

George Dumas har sammanfattat det rätt så bra i följande textstycke:

»Vi äro alla emellanåt — det är olika olika dagar — misstänksamma, så vi tro oss förföljda, svartsjuka, mjältsjuka, avundsjukt ärelystna,ömsom envisa principryttare, en annan gång impulsiva, låtande oss glida med intrycken, utan plan och system. Vi bära inom oss fröet, icke allenast till dårskaper, utan också till allt slags vansinne; och vinna vi en inblick i galningars själsliv, så finna vi med förvåning, hur litet som skiljer det sjuka och det sunda. Och vad mera är, den anpassning av själslivet till verkligheten, som ju vore den verkliga och fullkomliga sundheten, den uppnås ej heller av de normala. Vi grumla denna inställning, vi ledas alltjämt vilse av förutfattade meningar, av önskningar och drömmar. Dåraktigheten är regel, och själens fulla hälsa det mest sällsynta av undantag.»

Man vet ju vad man vill, vad man drömmer om och längtar efter. Tyvärr vet man inte alls hur man ska uppnå det. Av det följer en stigande frustration, en oro och en känsla av ensamhet. Man växlar mellan att tro det värsta till att hoppas på det bästa. Egentligen är det ju fullt normalt, men jävligt drygt. Samtidigt är det även fint på nåt sätt, men det gäller att försöka se igenom de tankar som grumlats av den intensiva drömmen och försöka tänka på hur det faktiskt är, hur verkligheten ser ut. Tyvärr tenderar man ju då att se den och framtiden, dvs sin önskan som
ouppnåelig.

"Man lyckas icke få bukt med miliön, men rätta sig efter den är under ens värdighet. Hellre går en ärans man under. Eller i landsflykt från verkligheten. Så är det all filosofi begynner. Att »gå in i sig själv» blir en utväg ur ett olidligt livsläge. En ersättning för ens vanmakt att gestalta det yttre livet. Likaså vid allt som kallas »det andliga livets fördjupning». Insatser som hämmas tvinga en inåt, hem till ideal och illusioner."

Så är det ju såklart. Man flyr in i sig själv, på gott och ont. Sen har man mage att kalla sig för ensam. Men det tycker jag man får. Det är ju det man är.

.

Dedikerad till ni som skrattar er fram till er sjukt seriösa, ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa, ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta, spelar inga spel och skiter i det korrekta, ni som vågar vara sneda och defekta.

Nattliga bestyr

Drömde något mycket konstigt inatt. Jag höll på att klättra över alperna tillsammans med en svart katt som hade en hatt av mässing. Det var av nån anledning mycket viktigt för mig att katten inte rymde, så jag höll i den under halsen. Låg alltså ner och katten släpade mig fram uppför ett snötäckt berg. På vägen hittade vi ett gäng ruiner där vi fann ett gäng leksaker som ingen av oss visste vad det var för något. Ungefär så var det, så nu täkte jag mig försöka på att tyda drömmen. Enligt en info jag hittat på internet betyder det följande:

Bestiga berg: något obehagligt förestår

Katt: Katten anses symbolisera falskhet men också huslig lycka. Det finns många tolkningar av kattdrömmar och här följer några. Se svart: hotande fara. Se vit eller randig: trivsel i hemmet. Höra jama: du är otillfredsställd. Bli klöst av: din vän är svartsjuk av sig.

Svart: The unknown, what you are unconscious of, feelings of evil being present, death, absence of knowledge, or ability to see or understand. Because we cannot see in the dark, black usually refers to activities in and around us, that we fail to be aware of.

Järn (hittar inte mässing): Strength of will, perhaps unbending emotions. Brutality. Will that does not allow any partnership with the emotions. Hardness and unfeelingness.

Leksaker: Childhood habits, desires or attitudes not yet outgrown or changed

Hatt: Your mental attitude or opinions. Your thoughts, philosophy, opinions, reasoning or logic. The different ways of thinking or even the different roles you take in life

Snö: Anything to do with snow often points to long frozen emotions and urges.

Bära:
är det en person du känner kan vederbörande komma att få betydelse för dig inom den närmaste framtiden

Kanske kan nån hjälpa till med tolkningen?

söndag, november 18, 2007

Bara måste

Bara måste lägga upp mannen i den vita hatten. Den har helt enkelt kommit att betyda mycket för mig. Sjukt bra och med detta kanske jag kan sluta lägga upp textstycken från den. Vi får se.





Drygt att texten inte går att få icke-kursiv längre. Undrar varför?

Fotboll, Rindi och efterfest

Callehatt säger: Ganska kul igår
Callehatt svarar: Ja, men tråkig fotboll
Callehatt säger: Ja, men skit i det, du fick ju tillbaka käppen
Callehatt svarar: Mm, det var grymt skönt. Har varit orolig för den.
Callehatt säger: Synd bara att nån stal din mp3-spelare
Callehatt svarar: Jepp, det var synd, men jag tog hämnd
Callehatt säger: Jasså, vadå?
Callehatt svarar: Hehe, jag stal ett paket hårt bröd. Ett öppnat paket hårt bröd
Callehatt säger: Hehe, det var bra jobbat, en finfin hämnd
Callehatt svarar: Jepp.
Callehatt säger: Nåt annat skoj?
Callehatt svarar: Ja, Rindi var faktiskt kul. Skoj att träffa folket igen. Speciellt vissa
Callehatt säger: Full?
Callehatt svarar: Nja, rätt okej nere på Rindi, men sen på efterfesten vart det ju en del
Callehatt säger: Brukar bli så
Callehatt svarar: Japp, fylleringde tillochmed. Det trodde jag att jag slutat med.
Callehatt säger: Vem ringde du till då?
Callehatt svarar: Sirie, men lyckades glömma bort vad jag ville innan hon svarade. Men antar jag ville säga nåt
Callehatt säger: Ja, du brukar ju vilja det
Callehatt svarar: Ja så är det ju. Tycker ju hon är lite fin, så jag förstår mig själv
Callehatt säger: Ja, jag förstår dig
Callehatt svarar: Nä, nu skall jag vila lite
Callehatt säger: Gör det! Det skall jag med. Ska bara sjunga lite först
Callehatt sjunger:
Och tiden krossar mjukt ditt motstånd
det kommer smälta bort som snö
tills du slår din käpp mot muren,
som du reste kring din ö
och alla dina vänner och hela din familj,
dom går med stormsteg mot den dagen
då de inte längre finns
för älskling vi ska alla en gång dö
vi ska alla en gång dö



Avslutar med en bild som inte har nåt i sammanhanget att göra, men den är rolig och det räcker nog.

lördag, november 17, 2007

Känner mig lite galen

Nu sitter jag på terminalen i Stockholm och planerar en galen grej. Tänkte dra ut till Arlanda och hoppa på ett plan. Hoppas det finns röda avgångar, annars blir det nog dyrt. Men hata att komma fram så sent och lite galen spontanitet är ju aldrig fel. Synd man är så fattig bara, men vafan, sånt är livet. Pengar är ändå bara skit. Ännu mer synd att jag är flygrädd, men man måste våga utmana sig själv, eller hur?

fredag, november 16, 2007

Restaurang, Bil och pensionärsbingo

Käkat på restaurang med morfar. Det är alltid lika trevligt. Fläsknoisette med bearnaisesås är inte fel. Efter det pensionärsbingo. Kul att göra något med morfar och se lite mer hur han har det om dagarna. Också mycket kul att höra hur det tisslas och tasslas vid borden. Tänk er 90 år gamla gummor och gubbar, och så låter det så här:

Äldre dam 1: "Titta, den hade jag"
Äldre dam 2: "Vem är det som språkar så galet?"
Äldre dam 1: "Nej den hade jag inte"
Äldre dam 2: "Vem är det som språkar så galet?"
Äldre dam 3: "Sa han 43?"
Äldre dam 4: "Ja"
Äldre dam 1: "Titta"
Äldre dam 2: "Vem är det som språkar så galet?"
Äldre dam 3: "Sa han 45?"
Äldre dam 4: "Ja"
Äldre dam 2: "Vem är det som språkar så galet?"

Så där höll det på i 45 minuter. Mycket skoj. Till saken hör att äldre dam 3 endast frågade vad utroparen sa på siffror mellan 40 och 49. Alla andra hörde hon alltså.

Kört mycket bil har jag också. Det är grymligt kul, speciellt när farsan inte är med och klagar på att man kör för fort.

Anländer till Visby 23:20 imorn o jag vill festa! Fixa en fest åt mig!

//Hattsatan

torsdag, november 15, 2007

Så kom den då...

Pressen. Nu kom den. "Jag är i stugan på lördag", "Jag ska göra lingonkransar", "Du kan väl komma om du vill träffa mig". Jaha, klart jag vill träffa dig. Men om jag inte kan då? Betyder det att jag inte vill träffa dig?

Har kommit fram till att jag hade lite tur i tisdags. Folk hade tydligen fastnat i snöovädret mellan nynäs och stockholm i säkert tolv timmar. Måste ha kommit precis innnan de första lastbilarna fastnat. Alltid något.

Nu skall jag iväg och såga lite motorsåg. Ska bli roligt. Bäste herr Far har tillochmed fixat fodrade arbetshandskar åt mig. Mycket bra efter gårdagens extrema handfrysning. Lyssna på Fidelity tänker jag också. Regina Spektor måste ju vara världens vackraste person.

I hear in my mind All of these voices
I hear in my mind all of these words
I hear in my mind All of this music
And it breaks my heart
And it breaks my heart
and It Breaks my Heart
when it Breaks my heart
but it breaks my heart
when it breaks my heart
breaks my heart
and it breaks my heart
and it breaks my heart
and it breaks my heart
and it breaks my heart
Sweet love!

tisdag, november 13, 2007

Vacker död stad

18:00:
- Vaken 31 timmar
- Åkt båt i 3 timmar och lite till
- Åkt buss i 1 timme i värsta snöfallet
- En macd på fem minuter
- Tåg i kanske 2 timmar
- Buss kanske 1 timme igen

Lite smått tröttsamt. Men nu är jag hemma i SmB. Mörkt och kallt. En vacker död stad som Thåström hade gillat. Men är den död? Tycker den verkar levande, lyser överallt och massa byggprojekt. Tydligen har vi fått god ekonomi i kommunen så därför ska det byggas nya hyreshus. Nya hyreshus, på exakt samma plats som de gamla som revs för ett par år sen. Verkar vettigt, eller nåt. Kul att det inte var så dött som man trodde i alla fall. Frågan om den är vacker? Det är den, men det syns inte i mörkret.

måndag, november 12, 2007

Amatörpsykologen har pratat

När man tänker efter är det inte speciellt konstigt alls egentligen. Hade aldrig tänkt att jag skulle känna nånting alls, men när man sen gjorde det så blir man ju skiträdd. För det är ju så att efter en, två, tre, fyra och fler rejäla omgångar och hårda smällar de senaste åren vill man inte gärna ha en till. Det är ju det man fruktar mest av allt, att tycka om någon alltså. Det har aldrig funkat för mig.
När jag är rädd för nånting tenderar jag att dricka alkohol, i tron att det ska vara lättare, men det funkar ju sällan. Det måste jag sluta med. Nu blev det ju iochförsig en perfekt anledning att fly iväg, kanske mest från mig själv, men följden blir ju även att jag flytt från fler. Gör mig faktiskt inte så himla mycket just den här gången, men det är ju ett beteende som är rätt värdelöst. Är ju inte mer med det egentligen.

Now it's past last call for alcohol
Past recall has been here and gone
The landlord finally paid us all
The satin jazzmen have put away their horns
And we're standing outside of this wonderland
Looking so bereaved and so bereft
Like a Bowery bum when he finally understands
The bottle's empty and there's nothing left

Eller kanske en grej. Gillar inte löften, man måste ju hålla dem, men det är kanske på sin plats att avlägga ett. Jag lovar härmed att aldrig mer dricka alkohol av annan orsak än att ha roligt. Med detta vill jag även be om hjälp, så om ni t ex ser mig i baren svepandes åtta sexor jägermeister på en kvart, dricker 96% läkarsprit, drar i mig två liter vin till en film eller sveper en flaska wisky, säg då till mig. Allt detta har nämligen hänt, av mer eller mindre samma orsaker, men ska aldrig hända mer.

Avslutar med en rolig bild, så ni inte tror jag är asdeppad, för det är jag inte. Skulle vara sweet med ett par Action Jeans faktiskt haha.


söndag, november 11, 2007

Ny favoritlåt

Ibland dyker det upp en låt som bara fastnar direkt. Hörde den först hos jimmy och johanna och gillade den direkt. Texten är sådär lagom töntigt sockersöt, och rösten är briljant. Man blir som trygg när man hör den. Den är skriven och framförd av Lasse Tennander och heter "Rötter" och går ungefär så här:

Blås vind blås, blås in i äventyr och blås in luft.
Över hav, bryt dina vågor mot en ny kust.
Oh, oh blås västanvidar blås. Blås in storm och blås in liv.
Över stad över land över hav, blås in musik blås in en ny tid.

Ref : För vi står här på stranden min vän.
Och i mitt hjärta känns ett hugg.
När vinden sliter i din hästsvans.
Och blåser bort din barndoms lugg.
Oh, oh, oh Carol min vän, min honungs paj mitt sockerbär
Kom i håg att våra rötter, dom kommer alltid finnas här.

Så min vän, känn hur vinden blåser än.
Över allt, från öken het och från havets salt
Oh, oh, lyssna min älskade hör, hur vinden blåser här utanför
Ibland ett hot ibland en lockande ton, men viden blåser på gott och på ont

Oh, oh, oh Carol min vän ............................

tisdag, november 06, 2007

Måndag-tisdagsopepp

För tillfället känns det mesta rätt så trist för att utrycka sig milt. Sover tokilla och har svårt att äta och så vidare. Känner liksom att det finns ingen anledning att kliva upp ur sängen längre. Jag vet det låter jäkligt tråkigt, men vill bara säga det.
Sitter mycket och lyssnar på musik och studerar texterna, vilket iofs är skoj, men föga produktivt. En favoritrad är från "Mannen i den vita hatten" som går så här:

Och han som stirrar ut från spegeln
det kan väl inte vara Jag?
När blev jag så ful & trött & gammal
så ensam, feg och svag
& när man hatar den man blivit
& man föraktar den man var
så finns det ingen Gud i världen
som kan ge dig något svar
förutom: Vi ska alla en gång dö...

Kanske låter det deppigt, men det är bara för den är tagen ur sin kontext. Titta bara på en annan rad så förstår man lite mer:

Så du tog min hand i vimlet
och sa: älskling allt är skit
och mitt cyniska hjärta flimrar
när mitt livs kärlek drar sin kniv
Du sa: Vi följs väl åt till himlen
men gör det bästa av vår tid
och jag hör klockorna som ringer
för världens äldsta raggningsreplik
Du sa: Älskling vi ska alla en gång dö

Kanske var lite deppigt i alla fall, hehe, men låten är fin ändå. Bättre än de flesta, så för er som inte hört den, ladda ner och lyssna. Kom inte heller med nåt strunt om att "jag gillar ju inte Kent". Det är bara för att du i så fall blundar för vad dom säger.

Själv har jag skrivit en ny dikt, men den vart bara skit, så skickar därför upp en annan som jag skrev för längesen. Den heter "Soldaten" och handlar nog om hur det känns att se hur alla andra har allt du vill ha, men du har ingenting. Men jag vet inte egentligen. Nåt är det i alla fall:

En soldat med kulan i sitt bröst, en gammal kliché som söker tröst.

lungan spräckt har tappat sin röst, skriker ändå, men ingen hör

hur kroppen, liten, svag och skör, rämnar, faller, sjunker och dör

sjunker och dör

Leran är kall men värmer ändå, det kan ingen annan förstå

för de har alla ett fasligt sjå att hålla sig uppe och ifrån

de som betalar deras lån, ja nästan som ett elakt hån

ett elakt hån

Hellre jordens kalla mull, hellre dö för deras skull

hellre falla handlöst omkull från deras falska liv,

från, lyckan, så depressiv. Ett konstigt perspektiv,

men det är soldatens direktiv

soldatens direktiv




Jag måste skaffa ett jobb! Så är det ju egentligen.

Hejhopp långkalsong!