måndag, augusti 25, 2008

Hemma lite

Tog en tur hem i förra veckan. Jävligt skoj att träffa farsan, Erik, Sara, morsan, morfar, farmor och Mats faktiskt. Precis vad jag behövde. hann även med att träffa Tobbe, Christan och Murman en kväll. Helt perfekt.

Har tänkt en hel del också. Tänkt på vad som är viktigt i livet. Har väl inte kommit fram till något, det ligger ju liksom i frågans natur att den inte går att svara på helt och hållet. Dock har jag mer och mer fastnat vid hur viktigt det är att känna sig behövd. Att man betyder nåt för någon annan. Är mer och mer osäker på om jag är behövd, känns inte så och jag vet ärligt inte. Hoppas kan man ju alltid, mer tänker jag inte göra för tillfället tror jag.

Nog om det. Ett litet kort firande av min framtida födelsedag avklarade och självklart grillades det och givetvis togs det ett gruppfoto. Inte alls briljant på något sätt, men det är min familj, eller delar av den och därför är det fint:





Var ju såklart tvungen att testa det finfina stativet jag fick i present, därav gruppbilderna. Annars är ju gruppbilder mer ett skämt...förutom i vissa givna situationer där de är självklara. Detta var dock ingen sån situation, men men. Min familj ialla fall.

//Calleballefikonskalle

Alkohol...



Har under helgen som var på ett väldigt nära sätt erfarit vad alkohol har för effekter på en människa. Givetvis pratar jag inte om dess direkta effekt, som vi ju alla känner till mer än väl, utan den långvariga. Självklart vet vi alla hur kroppen drabbas, vi har lärt oss det på ett eller annat sätt, vissa mer nära sig själva än andra, men ett är säkert; ingen är så dum att han eller hon inte vet konsekvenserna av långvarigt alkoholmissbruk. Personligen har vi väl en och annan alkoholist i släkten, precis som alla andra, men aldrig har man sett det helt nära och handgripligen som nu.

det var nämligen som så att i fredags ringer vår granne Siv och undrar om jag kan komma över för Inge har ramlat. Hon behöver hjälp att lyfta honom till sängen tydligen. Med vetskapen om hans 30-åriga smyg-alkoholism visste man ju vad som väntade och mycket riktigt, där ligger han i köket och kommer inte upp. Smalare än jag nånsin sett honom tidigare, gamle farbror Inge liksom från när man var liten. Tragiskt. Men vad göra? Lyfte väl upp honom och släpade honom genom hela huset till sängen. Tungt som jävlar fan trots hans magra kropp. Ännu tyngre av att Siv står bredvid och gråter. Till saken hör också att han inte var full, det är nämligen så att han med största sannolikhet fått nervskador som ibland gör att han tappar kontroll och känsel i benen. Jävligt illa. Stackars Siv och farbror Inge. Det där är ju i princip kört för deras del. Tråkigt men sant. Ännu tristare att man nästa dag ser honom gå ut från systemet med spitkassen i högsta hugg och ramla även där. Var det det bästa du kunde göra liksom?

söndag, augusti 03, 2008

Så sant så sant


den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet
och det blod som jag trodde var stilla
det fick du att rinna
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa
fick du att försvinna


och jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärleks historia
men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
och den stund som jag kände så nära var blott alvedon
och dom himelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån


så kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis
det fryser nu sakta till is


och du somnade den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
och om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt
om nån att beröra
jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng
så frälst av den farliga branten
jag liksom föll över kanten



kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis
det fryser nu sakta till is


och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat
kom änglar och ta mig till henne
ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för
henne nån annanstans


kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nått vis
det fryser nu sakta till is


kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt
och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis
det fryser nu sakta till is


kom änglar
kom älvor
det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

men den vackraste stunden i livet var den när du kom

måndag, juli 28, 2008

...Längtar lite hem till Dalarna



i hennes värld av blommor
i hennes värld av rosor
i hennes värld är hon helt klädd i vitt

hon är inte som oss andra
hennes lögner dom är sanna
hon är inte sån
hon har aldrig haft fel

hjärter dam bär på en sak
som hon inte vet att hon har
hjärter dam bär på en sak
hon bär på rent svart hat

hon ger ingenting
för hon ska ha
hon ger ingenting
för hon tar
och ingen annan får ha
nåt som hon inte har

i hennes värld av solsken
i hennes värld är hon helt ren
i hennes värld står du alltid till svars

hjärter dam bär på en sak
som hon inte vet att hon har
hjärter dam bär på en sak
hon bär på rent svart hat

hon bär en blomma som hon inte vet om att hon har
hon bär en blomma som hon inte vet om att hon har

torsdag, juli 17, 2008

En vanlig dag på jobbet

Idag körde jag mitt distrikt på landet. Det går att sammanfatta i följande:
1. Fick utskällning av en gubbe för att han tyckte jag körde för fort. I korthet gick konversationen såhär:
Gubbe: "Det är för fan 30 här"

Calle tittar på mätaren, som visar 47 km/h, kommer inte på något att säga, så svarar:

- Ja, jag vet

Gubbe: "Men varför i helvete kör du inte det då?"


Calle svarar:

- Men jag kör ju bara i 35!

Sen drog han iväg i full fart och tänkte att om gubben bara visste hur hårt pressat det är skulle han aldrig klaga den fan.

2. Öppnar en postlåda för att slänga i dess post och möts av en skräckinjagande syn. Där ligger en orm! EN ORM! Fy för satan vad äckligt och otäckt. Kunde ju blivit biten. Kul att öppna 400 lådor till efter det idag måste jag erkänna, eller kanske inte.

3. Avslutar dagen med kaffe på jobbet och lite skitsnack med kamraterna. Chefens burdusa sätt togs givetvis upp. Kul att folk tycker lika som jag.

Det var det, det. Förutom en sak, jag slog rekord idag! Klarade distriktet på 6h40 min! Sug på den! Nästa gång blir det sex har jag bestämt.

//Brevbärarn

fredag, juli 04, 2008

måndag, juni 30, 2008

Löpningsdagbok

Måste börja detta inlägg med att berätta något komiskt. Imorse bajsade en äcklig jävla skitfågel mitt på mitt huvud på vägen till jobbet. Måttligt road först, men är ju egentligen bara roligt och satan vad de skrattade på jobbet. Kändes kul faktiskt. Bonda genom bajs är ju alltid det bästa, funkar i alla lägen och i alla kulturer!



Sprang lite ikväll. Först med Björn till Snäck och sen fortsättning på egen hand.Ganska långsamt tempo i början med en kvalitetspaus med att vada lite i havet vid snäck och sen en rask avslutning. Totalt 14,25 km på cirkus 1h45min vilket ger en kilometertid på 7,36 min. Räknar vi bort pausen blir det effektiv löptid på 1h30min vilket ger en kilometertid på 6,31min. Helt okej. Avslut med 50 situps och 40 armhävningar. Lägg därtill 4 h cykling på jobbet så blir motionsnivån denna annars rätt tråkiga måndag ganska hög. I like!

söndag, juni 29, 2008

Anna fyllde år på ett tak

Igår firade vi Annas födelsedag. Det var Annas födelsedag och den firades på ett tak med tårta, goda drycker, glädje, gamman, spex och kikare samt arga leken. Mycket trevligt var det. Efteråt fortsatte firandet på lillebror, sen surfan och sen gick jag hem till en mycket fin person. Jag gillar henne mycket, hon är strålande vacker och fin. Tyvärr grämer jag mig lite över detta, är rädd för att gå för hårt framåt, vilket jag absolut inte vill. Det är lätt hänt att det blir så, men försöker jobba med detta för hon är för viktig för att skrämma bort och förstöra som ju har hänt tidigare. Hoppas hon kan förstå mina svagheter med just detta och att jag är medveten om detta även om jag kan bli lite för på säkerligen. Men det är för att jag så gärna vill träffa henne och vara med henne. Finns ju många som pratat, skrivit och sjungit om detta så jag väljer därför att citera den eminente Lars Demian samt briljante Björn Afzelius:

"Men nånting det har jag lärt, om man håller något kärt
så får man inte hålla det för hårt"
// Demian "Skallen full av brännvin"

"Låt dina blommor slå rot där det finns jordmån
Låt dina växter får leva där de trivs
Lås inte in dina plantor i ett drivhus
Låt de få slippa ett onaturligt liv
Låt den du älskar få pröva sina vingar
En dag så flyger din älskade rätt" //Afzelius "Ikaros"

En annan som sammanfattar det hela rätt så bra är självaste kungen.
Kungen Bruce alltså:


"In a world of doubt and fear
I wake at night and reach to find you near
Lost in a dream, you caught me as I fell
I want more than just a dream to tell"
//
Bruce Springsteen "Happy"
Avslutar med lite bilder från gårdagen uppe på taket:


Tårta och tak


Martin gottar sig med die Torte


Det nya filtret vid namn Binocular


Carola, Kalle och Calle


Carola var fin som vanligt


Sanna var fin som vanligt

Kajsa var fin som vanligt

Axel var fin som vanligt. Kommer sakna honom enormt!

Kalle var fin som vanligt

torsdag, juni 26, 2008

Lolita är så fin

Lolita, eller Lola, är himla fin alltså. Se bara:






Idag slokade hatten. Grillat var gott men jag är så jävla trött. Tänk er att cykla runt och dela ut cirka 120 kg post på fyra timmar, det blir ganska tungt. Lägg därtill gårdagens träning och på tok för lite sömn, såklart man slokar och somnar in då och då. Men Lolita är fortfarande fin.

tisdag, juni 24, 2008

Löpningsdagbok

Har från och med idag påbörjat en löpningsdagbok. Efter varje löpning kommer jag lägga upp en kartbild med löpslingan utlagd, samt skriva ner tiden. På så vis håller jag koll på min löpning bättre och om någon är intresserad så kan ni ju alltid testa att springa likadant.



Tiden för detta var 60 minuter, vilket ger ett kilometertempo på 5 minuter.

Gamla jobbet...

Hur mycket det än kan ha sett ut som att jag ogillade stålverket, så saknar jag det. I en period hatade jag det, men det grodde på mig och tillslut gillade jag det skarpt. Nu saknar jag gubbarna, ugnen, röken, tungmetallerna, legeringarna och allt det andra. Inte minst saknar jag det faktum att det där åtminstone var en någorlunda sjysst atmosfär mellan chefer och arbetare. Även om jag vet alla problem med t ex Risto så är han inget emot chefen på det nya. Där är det som en blandning mellan lågskolenivå och militär diktatur. Frihet under ansvar existerar knappast. Förvisso börjar det ta sig friskt med själva sysslorna så kanske blir det bättre när man upprepat femtioelva gånger att man faktiskt kan sitt arbete. Hursomhelst saknar jag stålis, jag saknar också farsan och att jobba med honom.


torsdag, juni 19, 2008

Jaha du Citymail

Kan ju konstatera att Citymail är riktigt jobbigt. Jag sliter på och jobbar stenhårt med att lära mig allt det nya och trots att jag hittills haft i princip nya distrikt så får man skit. Tydligen kämpar jag enligt dem inte tillräckligt hårt då jag en gång sprungit till Statoil för att handla ett äpple och en gång druckit kaffe till tre minuter över sju. Det är tydligen lallande i deras värld. I min värld är det konsekvent brott mot arbetstidslagen, man har rätt till pauser och i nästan alla tänkbara fall till en halvtimmes rast som räknas som fri tid. Men inte på citymail inte. Där bryr dom sig inte mycket om hur svårt det kan va att komma som ny. Hade ju varit en helt annan sak om jag fått jobba med de distrikt jag övade i maj, nu är det väl fan klart att andra behöver hjälpa mig, men tydligen ska jag kunna sortera tretusen brev på samma tid som dem som haft eget distrikt bra mycket längre än jag. Och kan jag inte det så ska jag då för fan inte ha någon paus eller någonting. Tycker dom borde läsa arbetstidslagen lite:

15 §

Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.

Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

16 §

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

17 §

Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden.

tisdag, juni 10, 2008

Update

En liten uppdatering. Orkar inte spåna ihop nån lång text så får bli i punktform.

- 2879 är en siffra som indikerar olästa mail på hotmail.
- 2026 är en siffra som indikerar olästa mail på yahoo.
Jag brukar läsa min mail tokigt ofta är kontentan.

- Torsdags spenderades i Sigtuna

- Fredagen spenderades i fylledimman

- Lördagen spenderades i sängen

- Söndagen spenderades i stugan

- Måndagen spenderades i stålverkets matsal och i trädgården med staketmålning samt i soffan med fotboll. Grym Hollandsmatch! Tyvärr blir det säkert Holland Sverige får mötra om de går vidare till kvartsfinal, mycket tyder på det.

- Tisdagen spenderas i stålverkets matsal och i soffan med Sverige-matchen. Svårtippat, jag är bekymrad, men förhoppningsvis vinner Sverige. Hursomhelst skall den traditionsenliga maräng/glass/banan/jordgubb och grädderöran intagas som alltid ända sedan den lyckliga sommaren 1994 då den intogs och resultatet ju blev strålande. Jag tror det finns ett samband; vägrar helt enkelt inse att det inte gått nåt vidare sen dess trots att desserten alltid intagits i samband med VM och EM.

- Spånar lite på en ny tatuering. Får se vad det blir.

Säger som Mormor gjorde i söndags: Hej då jävla gubbjävlar! Hon är senil och visste nog inte riktigt vem jag och morfar var. Sjukt roligt någonstans där inne i tragiken ändå, så hej då gubbjävlar...för denna gång.

måndag, juni 02, 2008

Stockholm Marathon

I lördags var det äntligen dags. Äntligen fick man chansen att slutföra detta "projekt" som funnits med mig en lång tid, både på gott och ont. Är nöjd över att jag tränat så pass mycket som jag gjort, men missnöjd med att jag egentligen tränat för lite och onkonsekvent, vilket då och då gett mig ångest. Nu fick det bära eller brista, jag visste att när dagen var över så skulle även detta vara över, hur det än gick i loppet.

Hur gick det då i loppet? Mitt mål var att springa på fem timmar och jag sprang på 4 timmar och 25 minuter, vilket är radikalt mycket bättre än förväntat. Därför är jag sjukt nöjd. Utöver det är jag mycket nöjd att jag orkade med hela loppet, att man rent mentalt lyckades fortsätta fast det gjorde så in i helvete ont efter cirka 2 mil. Varje steg smärtade hårt, men jag var fast besluten att fortsätta. Därför är jag stolt över mig själv. Sammanfattningsvis kan man säga att det var inte konditionen detta lopp hängde på, blev aldrig speciellt andfådd, utan det är huruvida benen orkar med dessa 4,2 mil. Det man faktiskt gör är att misshandla och slå sönder musklerna i benen och ingenting annat. Nu visade det sig att jag orkade det så jag är mycket glad och lycklig.
Så här måndagen efter är jag väldigt stel och sliten i benen, men klarar ialla fall av att gå och cykla så helt handikappad är jag ej, om än något såklart. Diverse skavsår, blåsor under fötterna, skavsår på ljumskarna, bröstvårtorna samt insidan av överarmarna är väl ialla fall tecken på att man gjort något extraordinärt.



Tejpning av foten innan loppet.





Innan loppet, försöker klura ut hur tidschipet ska sitta.





Precis innan jag går till startfållan




Så här glad kan man ju vara på den beryktade västerbron





Det fanns en stins!






3 minuter efter målgång, 4,2 mil i benen. Mer glad än trött verkar det som



Lite mer samlad, kanske en halvtimme efter målgång



Det var allt från ett av mitt livs största prestationer. Tack till Mor, bror, Sara, Clara och Constanza som var ute och stöttade i spåret. Tack även till alla andra som följt och stöttat på tv och i tanken. Att veta att ni gjort det värmer och glädjer samt gav mig en extra kraft därute i loppet!

fredag, maj 30, 2008

Himlen blödde den kvällen

Ibland säger en bild mer än tusen ord. Ibland säger den ingenting alls. Döm själva, men vackert är det.

onsdag, maj 28, 2008

Vår fina lilla villa

Tänkte att nu när jag skaffat kamera och allt så kunde jag visa hur jag bor nuförtiden, d vs vårt familjehem. Det är en ganska blygsam, tillbakadragen liten stuga, men det är vår kåk och därför är den fin. Så här ser den ut:




Haha, nädå. Så här ser den ut:

Mitt rum är fönstret uppe till höger på bilden. Sug på den ni. Farfars far var snorrik

tisdag, maj 27, 2008

Sthlm marathon

Nu börjar det brännas. Snart är det dags. Känner mig halvt redo, tyvärr dras jag fortfarande av sviterna efter förra veckans förkylning. Turligt nog har jag kunnat träna ändå. I fredags cyklade jag 3,2 mil på 50 minuter, i söndags letade jag efter perfekta tempot, vilket slutazde med att jag sprang 2 mil på cirkus 2 timmar. Det är en takt som jag troligt kan fortsätta med i hela loppet, vilket då skulle ge en tid på kanske 4 tim 20 min eller liknande. Helt okej med tanke på hur inkonsekvent min träning i vår har varit.

Så, mina vänner, slå på tv:n på lördag klockan två så kanske ni får se mig om ni har tur, eller ännu hellre; åk till stockholm och möt mig på stadion runt halb sjutiden på kvällen!

God tur, till topps!

måndag, maj 26, 2008

Ny kamera


Häromdagen införskaffade jag en finfin kamera. Nikon D60 blev det. Ville ha Canon men det var slut på affären så det fick bli denna. Inget fel alls i det visade det sig; är mycket nöjd måste jag säga.




onsdag, maj 21, 2008

Visby, Jobb, Jobberbjudanden och faktiskt lite irritation

Så har man äntligen kommit till en datamaskin efter hemkomsten från senaste episoden i Visby. Det som kan sägas är att det som vanligt var trevligt och kul att träffa alla vännerna samt spännande att påbörja det nya jobbet som brevbärare. Den stora behållningen av det senare var insikten av hur fysiskt jobbigt det är samt känslan av köra bil med ratten på fel sida. Inget speciellt med det visade det sig, förutom smådetaljer som t ex att titta upp till vänster istället för höger när man kikar i backspegeln samt hur pass knivigt det kan vara att köra om de lite långsammare bilisterna när man sitter där man sitter.

Började första dagen hemma i SMB med uttryckning till jobbet på söndag kväll. Körde kanske fyra-fem timmar på kvällen från 19:00. Jäkligt skönt att återse sin kära travers faktiskt. Sedan jobb som vanligt igen på måndagen. Jäkligt fint och skönt att vila upp sig från det lite mer ansträngande brevbäraryrket.

Idag ringde även destinationgotland och erbjöd mig arbete. Kändes lite skoj att faktiskt tacka nej denna gång, men lite synd att de inte hördes förrän nu. Tidigare hade jag nog lätt tackat ja, men men det är deras förlust.

Nu så till irritationen. Det stör mig rätt så ordentligt när vänner, faktiskt en av de finaste, får saker om bakfoten och uttalar sig om mig på ett sätt som inte stämmer. Just i denna fråga vet jag med säkerhet att han har fel, för det handlar om något som jag under den senaste tiden faktiskt tagit kontroll över. Att han sedan hävdar att så inte är fallet och att han hävdar att han uttalar sig på stabil grund stör mig något. Jag tycker inte att man har befogenhet att uttala sig och "intervenera" på sådant sätt när ens "fakta" bygger på vad han sett av mig när jag varit i Visby på visit. Själva poängen med mina resor till rosornas stad har ju faktiskt varit att få tillfälle till fest, det är inget jag gör vardagligt sett. Men uppenbarligen tycker man sig ha den rätten att tolka en annans beteende utifrån dessa premisser.

Synd och trist, i vanliga fall hade jag nog inte brytt mig, men nu gäller det just detta och av honom så jag kände mig nödgad att säga ifrån. Hade dock varit en helt annan sak om han sagt till för sisådär ett år sedan. Då var ju läget ett helt annat, men nu blir det nästan lite förmätet. Men nog om det. Eller förresten inte alls, det dök ju nämligen upp något annat som också stör mig i just denna fråga fast något som relaterar till midsommar 2006.

Tydligen har fröken E fått för sig att under vår resa tillsammans till gbg så var jag full hela tiden. Det kan jag angripa på ett flertal sätt och väljer därför att göra det:
1. Jag åkte till Kumla för att festa en dag med er. Det gjorde jag också, och likaså du.
2. Jag följde med till Gbg för att festa med er. Det gjorde jag också, och likaså du.
3. Resan dit, dvs dagen före midsommarafton var jag helt nykter. Alltså var jag inte full varje dag.
4. Jag festade två dagar i rad med er på Brännö, och likaså du. Konstigt annars faktiskt.

Frågan lyder därför: Hur fan kan du kritisera mig för att jag var full jämt, när jag de facto inte var det och när du själv var det också? Utöver det var det ju faktiskt hela syftet med min resa. Tycker din kritik är helt obefogad. Tycker det är dålig stil av alla när dom skarvar ihop deras egna lilla versioner av saker som hänt, om mig samt om mitt liv. Nu är det nog om det.

Puss och kram skumbanan!

tisdag, maj 13, 2008

Klubb kaka

Såg en klubbkakafilm på youtube. Den är mycket fin vill jag lova. Se så skoj vi har:



Skittrist dock att jag ej kan komma på nästa. Blir första jag missar nånsin!

torsdag, maj 08, 2008

Lean on me

Bill Withers gamla klassiker går för tillfället het i min mp3-spelare. Förklaringen är enkel, nämligen denna:



Sjukt bra och sjukt fin. Går hem i alla lägen, både uppe och nere så att säga.

Livet leker, hoppas det gör det för er med!

måndag, maj 05, 2008

The postman

Idag var första dagen på det nya jobbet på citymail. Det verkar lovande, kanske inte överdrivet kul, men verkar vara bra folk och flyter på helt okej. Idag delade jag ut post i Gråbo, får se vad det blir imorn. Skulle vara med Anna eller vad hon hette och hon verkade sjysst så blir säkert skoj. Många postnummer blir det dock haha. Redan idag vet jag en hel del som bor på Gråbo, namnen fastnar rätt så fort faktiskt haha. Blir roligt sen när jag delar ut post till mg själv, om det nu kommer ske, men det är inte alls omöjligt.

För övrigt är The Postman sjukt underskattad som film betraktad. Sen att jag gillar alla efter-katastrofenfilmer kanske spelar in där.

torsdag, maj 01, 2008

Sveriges mest hatade man och lite Valborg samt DEN RÖDA DAGEN

Igår fick jag höra att Sveriges mest hatade man, Anders Eklund, dvs Engla-mannen och Pernilla-mannen en gång i tiden jobbat på min arbetsplats. Det lät som att han var truckförare en kort period ett par år innan han mördade Pernilla. Intressant och lite otäckt nära kuriosa.

Igårt var det Valborg. Min första nyktra Valborg på säkert 10 år. Det känndes bara fint. Spenderade istället kvällen med att titta på Smedjebackens enorma valborgsmässobrasa. Jag överdriver inte om jag säger att den var kanske närmare 20-25 meter i diameter och sisådär 8-10 meter hög. Sjukt stor och på nåt sätt sjukt roligt att Smedjebacksborna, inklusive jag själv, är så jävla heta på att bygga stor brasa. Ett insamlingsbeteende utan dess like. Sjukt kul och jävligt enorm eld, och eld är ju alltid roligt. I publiken hörde jag någon som sa att denna eld var minst 4 gånger så stor som den i Nyköping. Nu vet jag ju inte hur stor den brukar vara i Nyköping, men ändå måste denna vara stor. Det jag med säkerhet kan säga är att den var minst 10 gånger så stor som den lilla babyelden i Visby.

Denna dag, första maj, började finfint med att stapla tegelstenar nere på lagret. Många blev det men nu är det klart och fina pengar ramlar in i plånboken. Får se hur det blir sen, funderar lite på att åka och lyssna på Marcus Birros tal i Ludvika. Han skulle tala om vänsterns svek bland annat och det låter intressant och viktigt. Finns ju fan annars ingen större anledning att endast prata om hur bra rörelsen fungerar, för det är ju inte sant.

"If one does like god does enough times, one will become as god is"
Blir det en ny devis?
Om de oss driver, dessa kannibaler, vi skjuter våra generaler...//Internationala Hattsatan

måndag, april 28, 2008

Spring little Cobra getting ready to strike

Så sitter man här och väntar på en lastbil med skumkol. Vill ju ha övertid så det är bara bra. Snart har jag samlat ihop till närmare två veckors ledigt, vilket blir nödvändigt för att kunna gå utbildningen på City Mail i Visby. Börjar tära lite på kroppen att jobba typ 55-60 timmar i veckan, men det får det vara värt.

Inatt drömde jag om ormar. Det kommer med jämna mellanrum. Den här gången hade två ormar som jag av nån anledning tog hand om rymt. Dom var ganska giftiga så jag beslutade mig för att det var viktigt att fånga in dem. Således kom jag på en alldeles ypperlig idé. Kungskobror äter ju andra ormar! Varför inte släppa ut ett gäng sånna som kan ta hand om problemet? Sagt och gjort, kungskobrorna åkte fram och det dröjde inte länge förrän rymlingarna var uppätna. Allt fint och gott med det, men därefter börjar ju problemen, hur fan fångar jag in kungskobrorna? Det gick ju inte, så jag blev ju tokjagad av de där jävla fyrametersormarna som var mycket farligare än de första som rymt. Vaknar därför upp ytterst ovilad och helt genomsvettig efter att ha jagats i ett par timmar. Jävligt äckligt! Enligt vad jag hittat på internet om ormdömmar betyder det följande:

Att drömma om ormar är ett mycket dåligt omen, som berättar om faror, sjukdom, frestelser och synd. Om ormen attackerar dig ska du se upp för falskt smicker.

Kan man ju tolka som man vill. Finns ett tänkbart scenario som skulle kunna vara orsaken, men det behöver det inte alls vara. Drömtydning blir ju lätt en smula ovetenskapligt, eller hur man nu vill uttrycka sig. Däremot är detta fakta om kungskobran; den är inte att leka med:

Kungskobran (Ophiophagus hannah) är världens största giftorm. Den kan bli upp till 5,7 meter lång och 3 decimeter bred vid halsen. Eftersom de i allmänhet är slanka väger de sällan mer än 20 kilo. Ormens gift är ett neurotoxin som, på grund av de stora mängder ormen kan producera, kan döda en fullvuxen elefant. Risken att dö vid ett bett är 75 procent.


//Akta er för ormar

söndag, april 27, 2008

Överskattande

Ibland överskattar man ju sin egen förmåga. Det gjordes i fredags. Fy satan vad det vart för mycket av det goda. Sjukt dålig hela lördagen, riktigt jobbigt att stå i skogen och jobba måste jag säga.

fredag, april 25, 2008

Under dina ögonlock fladdrar drömmarna förbi...

Inuti är du fjäderlätt och vit. På Ovako Steel AB kallar vi det för internteve. Alltså att sova i matsalen. Massor med filmer fladdrar förbi nästan dagligen. Bäst program på internteven borde nog Håkan ha, han slumrar varje dag, men tror att jag kommer god tvåa. Beror mest på att jag sover så lite på nätterna; och redig som man är ser man ju självklart till att sova på jobbet mellan arbetspassen. Nåt annat vore ju dumt. Jobbar ändå tillräckligt hårt så lite sömn kan man unna sig.

Ikväll blir det vårens första grillning. Blir finfint. Dricka öl och grilla med Linn och Sofie och kanske någon till. Strålande sol och över 20 grader varmt!

För övrigt undrar jag var mina vita Fred Perry-skor tagit vägen. Har inte sett dem på säkert ett år. Kanske har jag slängt dem?

torsdag, april 24, 2008

A feel for steel...

Ljud. Ljud finns överallt runtomkring oss. De kan vara vackra, fina, fula, höga, låga, snabba, långsamma, ihåliga och mycket mycket mer. De kan vara precis allt vi kan tänka oss. Allt som finns har någon form av ljud; helt tyst existerar knappast. Det finns ljud och så finns det ljud. Och så finns det ljudet av stål. Det är det du nu ska få höra. Jag hör det konstant, varje dag. Skruva upp volymen till max så kanske du kommer lite i närheten av hur det låter. Spelar ingen roll om du har en tokstarkt stereo med de bästa högtalarna, du kommer ändå inte i närheten av ljudnivån. Däremot kan det va bra att vara försiktig så dina högtalare (eller öron) inte spricker.


Stålet blir till

tisdag, april 22, 2008

Dom står och drömmer, det gör jag med...

Ska köpa nya glasögon. Det blir serimördarbrillor har jag tänkt. Passar perfekt till lönnmordshandskar och arkebuseringsuniform. Nä, det blir fina gubbögon eller något mer "non-conspicuous" som vän av ordning skulle sagt. Eller i alla fall om vän av ordning var amerikan.

Angående sista april så ser det i nuläget ut som att det får stryka på foten. Jag tror nämligen att det får bli att jobba på första maj. Känns bittert, så kanske ändrar mina planer och åker till Uppsala i alla fall. Det enda som talar emot det är att man kanske tjänar cirkus 2500 på en enda dag. Lätt värt på så sätt, men än är inget helt bestämt.

Spenderade en stund av gårdagen med att fundera på vad jag önskar. Alltså önskar så där rent i allmänhet. Självfallet urartade det till en massa konstigheter, kanske till och med konst, så därför har jag nu startat ett litet projekt av det hela. Ett litet absurt jag-önskarprojekt kan man säga. Kommer lägga upp nånting snart så håll ögonen öppna.

fredag, april 18, 2008

BC03-larm gång på gång

Typiskt jävla skit. HAtar BC03 larm. Det betyder att materialfördelaren upp i taket har immobiliserats, dvs att det ligger en massa skit ivägen så den inte kan åka på sin lilla räls. Nu var det ordentligt illa också, tänk er att vara höjdrädd och jobba 4,5 våningar upp, hålla på att klättra runt där med skyffel där det är så trångt att en lämmel på speed skulle vägra gå in. Tänk sen att det är kanske 50 grader varmt och att det dammar så man knappt ser nånting. Osläckt kalk och annat löst, säkert cancerframkallande, stoft som täpper till näsan och munnen. Tänk sen att du försöker och försöker gång på gång, men allt är resultatlöst. Fick säkert lov att jobba med det där i minst en timme. Då blir man bitter haha. Känns skönt dock att sen läsa andras bloggar och se att dom har verkliga problem....NOT haha.

En annan sak, bara för att exemplifiera varför man är lite nervös och spänd när man inte har någon att luta sig tillbaka på. Nu ringer basen, kallad P2 då namnet P1 redan var upptaget (fråga mig inte), och säger följande (På svår finlandsvenska till råga på allt):

"Kan du fixa Krosaki Harrima Gjutrör upp till stänggjutningen?"

Ja det kan jag, om jag visste vad det var. Nu fixar jag ju såklart det, men det är så jävla mycket i huvudet att hålla reda på. Är imponerad av min gode far som håller allt detta material, analyser och shit i huvudet.

Master of puppets

Så har man då ensam hand om verket, eller ja, inte ensam per say men ensam hand om alla legeringasämnen, alla lastbilar och allt i lagren. Gör jag fel eller glömmer göra någonting så stannar verket. Med andra ord en helt rogivande tanke.

Än så länge har det gott som på löpande band, men man vet aldrig vad som komma skall. Har bara blivit perplex en gång när porten ringdse och sa att det kom en bil utan papper. Jag frågade vad chauffören hade på lasten varpå hon i porten svarar "jag vet inte, något långt konstigt rör. En väldans massa rör". Jaha tänker jag, vad fan kan det vara och vart fan ska det lastas av? Stålverket är ju stort liksom. "Kör det till centrtalförrådet så får jag åka dit och kika på det". Sagt och gjort. Cyklar ner dessa 6-700 meter med en visas nervositet i kroppen. Vad kan det vara för långa rör?

Väl där visar det sig att det inte alls är rör, utan legeringstråd, så kallad CaSi-tråd. Det ser inte ens ut som rör, det ser ut som snören av metall upprullade på spolar. Jäkla klåpare tänker jag, men ändå förnöjd, för det vet jag exakt var det ska ligga. Enkelt fixat, känns bra. Nu skall jag beställa cirka 20 ton krom. Hoppas det går bra.

torsdag, april 17, 2008

Back in the game

Nu återvänder jag med högsta sannolikhet till Gotland igen! Trägen vinner lätt plätt. Börjar jobba på Citymail den 5:e, känns sjukt skönt. Lite tråkigt att lämna det kära stålet dock, speciellt nu när Stålverkschefen fått sparken och nya tider således stundar, men what the hell, detta är ju det jag vill. Äntligen tillbaka!

onsdag, april 16, 2008

Stuck inside of Mobile with the Memphis blues again

Dödligt trött på att jobba. Alltså då menar jag inte jobbet i sig utan på att man måste stiga upp så jävla tidigt på morgonen. Jobbet i sig trivs jag med och börjar kunna mer och mer. Märks tydligt att jag blir testad mycket oftare nu när jag blir ensamt ansvarig på fredag. Det kommer nog gå bra men har fortfarande vissa problem med att veta hur mycket varje legeringsficka rymmer. En del ger utslag efter 10 ton, andra efter 20 och vissa efter 30. Lägg därtill att skoporna materialet kommer i är olika stora så blir det ännu knivigare. Men kommer gå bra. Har bara ett par hundra saker att hålla i huvudet så det blir inga problem....haha

I måndags var det för övrigt om stålverksarbete på discovery. Mike Rowes Dirty Jobs. Grymt bra serie och bra reportage om stålis, men tyvärr är ju amerikanarnas stålverk så sjukt omoderna. De gjorde ju grejer som vi slutade med för 30 år sedan till exempel. Inte undra på att dom har importförbud på stål. Utan det skulle deras stålverk runt Detroit och Pittsburgh sedan länge slagits igen. USA frihandelns förkämpe haha!

onsdag, april 09, 2008

Övertid Övertid Övertid

Idag blir det jobba över med en sisådär 4-5 timmar. Skall flytta 8 ton gjutmassa eller vad det nu var för hand. Blir fint, eller inte. Slipper ialla fall gå på gymmet ikväll.

tisdag, april 08, 2008

Tibet, Kina och OS

Har suttit många gånger den senaste tiden och diskuterat Kina/Tibetfrågan som nu är högaktuell iochmed protesterna där och OS som snart går av stapeln. Vad jag ofta förundrats över är bristen på rannsakning och nyans i debatten som förs i tidningarna. Av någon anledning förefaller det helt självklart att Tibet ska vara självständigt. Ingen verkar ens fråga sig varför.
Äntligen har det dock kommit lite nyans i tidningarna. Jan Myrdal gör i dag ett bra debattinlägg som berättar om situationen i Tibet ur lite mer nyanserade perspektiv. Läs den på:

Självklart fördömer jag alla fall av brott mot mänskliga rättigheter, men vad folk inte verkar förstå är att Kina i princip är tvungna att agera som de gör. Ett fritt Tibet skulle få stora konsekvenser i hela regionen, ja hela världen. Hela Asien skulle destabiliseras. Andra regioner skulle utropa sin självständighet, och vad skulle t ex länder som Pakistan och Indien göra i ett sånt läge? De skulle inte sitta stilla och titta på, vilket troligen skulle ge följden att Indien/Pakistan-konflikten i Kashmir skulle blossa upp. Tänk vidare om t ex Taiwan skulle få för sig att agera, den gamla konflikten ligger ju där och gror precis som den i Kashmir. Farorna är utan tvekan större än förtjänsterna, det är helt klart.

Vad folk verkar missa är vad munkarna i Tibet med Dalai Lama står för. De är inget frihetsälskande folk som tror på ickevåldsprincipen, åtminstone inte de som de facto är ute på gatan och protesterar. Till exempel kan man undra varför alla verkar tycka det är fel att polis och militär slår ner upplopp och våld från tibetaner riktade mot en specifik folkgrupp, nämligen kineser. Det skulle varenda nation göra, man kan inte tillåta våld mot oskyldiga. Vad skulle hända om t ex samerna började misshandla och slå sönder norrlänningarna? Självklart skulle staten ingripa.

Sedan gamla tider står Dalai Lama och tibetmunkarna för en diktatur som om möjligt är värre än den i Kina. Så var det då i alla fall, en teokratisk diktatur med feodal struktur där en elit förtryckte massorna. Nu kan man ialla fall med säkerhet säga att Dalai Lama står längre högerut än påven och ser förmodligen sin chans nu med OS och Kosovofrågan att få stöd för något som alla verkar tro är det enda rätta. Men det är det inte! Tibet skall tillhöra Kina ända tills dess att världen är mogen att en gång för alla avskaffa fenomenet nationer som ju i själva verket är en konstruktion utan större grund. Det är det inte tid för ännu, i synnerhet inte i Kina.

Vad man än tror på gällande detta så måste man alltid fråga sig om det är tveklöst rätt att ställa sig bakom alla självständighetsförklaringar, som den i Kosovo t ex. Vad är poängen? Skiljer vi inte folk åt mer genom ogrundade självständigheter? Borde vi inte göra tvärtom, att inkorporera dessa regioner mer i styret och låta dem påverka mer. Inte bara i sitt "eget" område utan även mer på nationell nivå.

Ytterligare en aspekt i denna fråga är dessa protester och släckandet av OS-facklan. Man kan undra hur pass uppblåst detta ändå är. Jag menar, detta "uppror" i Tibet är inte i närheten av lika stort som tidigare och då har protesterna mot Kina legat på en låg nivå. Nu är det ett relativt litet "uppror" och hela världen rasar mot Kina. Vilken kretin som helst förstår ju att det beror på dagsläget. Det är oerhört lätt att få politiska poäng och stöd för detta just nu. Därför passar dom på. Det är inte primärt för att missförhållandena i Tibet blivit större. Blir nästan lite upprörd på att detta tar folkus ifrån områden där förhållandena faktiskt är betydligt värre. Varför inga protester mot Brunei? Varför inte mot Saudi-Arabien? Varför inte mot Syrien? Varför inte mot Israel? Varför inte mot Indonesien och Östtimor? Skulle vilja se en exiltibetan beklaga sig och protestera mot någon av dessa regimer istället. Då skulle löjets skimmer skingras och dubbelmoralen försvinna.

Tack för ett inte helt politiskt korrekt inlägg, tyvärr.

Stuga i Trysil

Det verkar som att vi äger en stuga i Norge. I Trysil närmare bestämt. Det är nämligen som så att dom som köpte vår stuga för cirka 20 år sedan inte ordnade med lagfart på den, så den står fortfarande på min far. Huruvida det spelar roll vet jag ej, men köpebrev borde gå före. I normala fall skulle det vara lätt att lösa. Köparen visar upp sitt köpebrev och saken är ur världen. Nu har dock köparen avlidit och har inga arvingar, så det kan med lite tur bli så att vi ännu en gång äger vår gamla norgestuga.
Har kontakt med Norge och Trysil Kommune, får se hur det går. Förmodligen tillfaller stugan kanske nån norsk motsvarighet till allmäna arvsfonden, men man vet aldrig. Kanske tillfaller den oss.

måndag, april 07, 2008

Inbrottsvåg - Idiotvåg

Har varit en serie inbrott här nu på jobbet. Är ju måttligt kul. Det måste sluta nu, inte något vidare roligt för dem som för sina skåp uppbrutna. Lite roligt är det dock att de så kallade tjuvarna alltid går in i skåpen där arbetskläderna förvaras. Där finns ingenting av värde, men ändå fortsätter det. Två gånger på en halv vecka nu. Nånting står still i hjärnan på idioterna. Därav idiotvåg.

I övrigt var det trist att jag inte fick jobbet på vikingabyn, hade sett fram emot att jobba där med Jimpylimpy, men nu blev det inte så. Troligen är det så att man antingen måste vara med i Gutniska gardet eller vara tjej för att få jobba där. Jävligt synd om det vore så, för mig veterligen kryllar det av lajvnötter i GG, i stort sett alla utom Eric, Jimmy och Johan samt några till. Att dom vill ha fler tjejer kan jag förstå, det blir mycket mer realistiskt i byn då. Nog om det. Ska ändå på en annan intervju på fredag, så då mina vänner kommer jag till Visby och gör stan igen.

PISS/Råtta

söndag, april 06, 2008

Arbeit macht frei

Arbete ger frihet? Nej, det stämmer inte, däremot skänker det mening. Eller gör det? Ja kanske, men ett som är säkert är att arbete ger trötthet och utslitning. Har nu jobbat över varenda dag sedan tisdag, sen fortsatt direkt från stålverket till skogsarbete, så onsdag till lördag har blivit jobb från 07-19 och nu sitter jag här på söndagen. Lägg därtill två gympass och vedhuggning hos farmor så blir orden desto mer sanna. Arbete ger trötthet. Frihet ger det absolut inte.

Orsakade precis ett litet tillbud med traversen. Blev inget allvarligt, men kunde gått åt helvete. Mycket av mitt jobb går ut på att stå på en 4 våningar hög plattform och köra upp tonvis med material av olika slag. Har blivit svinfinurlig på att hantera traversen, det går som på löpande band. Därför tänkte jag att nu testar jag att köra på känsla, det vill säga att köra utan att titta. Sagt och gjort började jag köra. Allt gick helt perfekt, tills jag skulle in över själva plattformen. Då brakar det till ordentligt och hela plattformen sätts i gungning. Som tur var lyckades jag avvärja katastrofen genom att snabb slå på backen, annars kanske hela plattformen dragit ner i golvet, med mig ovanpå. Reaktionen på detta kanske skulle vara rädsla eller en viss skakighet, men nej hehe. Var utan tvekan det roligaste som hände idag.

För övrigt måste jag nog till ögonläkaren. Har bara blivit värre sen jag stirrade in i ugnen där för två veckor sen. Något har gått sönder därinne i ögonen tror jag.

söndag, mars 30, 2008

A cheesier snack

Sjukt kul igår. Ostman gjorde succé. Mycket fina grejer som hände. En trevlig tid. Synd på Stoffe bara. Hoppas handen hans inte blev alltför skadad och att det andra löste sig. Berra var också en sjukt fulsnygg hund!


lördag, mars 29, 2008

Håkan Ostman

Ost är gott, i alla fall herrgårds och hushålls samt gouda

torsdag, mars 27, 2008

Förgyllde dagen...

Tatuerade mig idag. Tatueraren verkade grymt nöjd med mitt motiv. Han sa att jag hade förgyllt hans dag. Kanske är det något speciellt med kåkfarartaueringar i deras kretsar. Antingen det eller så tyckte han att det var så sjukt skadat och roligt på något sätt. För övrigt var han en gammal nazist som bott i dalarna och umgåtts mycket med Ludvikalegenden Micke Byman. All från Ludvika vet vem han är, och de flesta var jävligt rädda för honom när det begav sig.



Hade även arbetsintervju idag. Tror det gick relativt bra, bedömer mina chanser som hyfsat goda. Besked kommer nästa vecka.

tisdag, mars 25, 2008

Mycket nu

Mycket fint som händer nu. Torsdagen blir nästan fulltecknad. Först ringde vikingabyn, blir intervju där klockan ett. Sedan bokades en tatueringstid in. Trodde det skulle dröja, men han hade tid redan på torsdag klockan elva, så det blir tamejfan briljant.

fredag, mars 21, 2008

Visby

Visby. Räcker så. Club Digger ikväll

torsdag, mars 20, 2008

Don't look at the sun...

Det sägs ju att det är skadligt att titta direkt på solen, ja inte bara sägs, det är ju så. Har nu även märkt att det kan vara skadligt att titta direkt in i flytande järn. Dock väldigt lockande, precis som solen, att se ljuset, se hur det flyger gnistor och hur slaggen forsar fram, kubik efter kubik. Hundratals liter av glimrande guld. Väldigt lockande. Så pass lockande att jag nu haft svarta fält i synen i en timme. Kanske dåligt....går säkert över.

onsdag, mars 19, 2008

En liten Teaser

Håller som sagt på att återskapa Ludvikalurgen. Har extremt mycket ideér och är väldigt sugen på att avslöja något innan allt blir officiellt. Så därför gör jag det helt enkelt.
Ett av våra fokus som orchlajavare har ju alltid varit att undersöka människans nattsidor. Denna gång kommer fokus ligga på resultatet av människans nattsidor. Det blir med andra ord lidande och högst troligt fler människor än orcher. Några ledord är:
- Ett godståg i Tyskland i maj 1943
- En dieseldriven båt på havet mellan Somalia och Yemen
- Ett interneringsläger för japaner i USA
- En jävla massa kedjor

Smaka på det. Låt fantasin flöda, så ska ni se att inom en snar framtid kommer något grandiost att hända!

tisdag, mars 18, 2008

Ludvikalurgen - återkomsten

Härmed aviseras att Ludvikalurgen håller på att väckas till liv igen. Sitter och jobbar med nytt koncept och kommer inom snar framtid trycka på startknappen och liva upp mellansveriges bästa orchgrupp och tillsammans kommer vi ta den till nya höjder! Håll ögonen öppna!



Vissa grejer

Vissa grejer stör mig. En är personer som agerar struts eller kör nån sorts silent treatment. Jävligt töntigt och jävligt sympatilöst. En annan är vardagsrasism. Så jävla nära att sopa till en djävla gubbe idag i omklädningsrummet. Ska inte säga vad han sa, men det berörde en ny anställd av annan etnisk härkomst. Så jävla töntigt det med. Besannar ju även fördomen nummer ett mot fabriksarbetare, dv s att dom är inavlade bondeäckel med mindre intelligensnivå. Hittills har den fördomen konstant motbevisats, men nu vette fan. Vilket jävla mongo. Säger han nåt mer eller ens använder hudfärgen för att beskriva en människa ska jag tamejfan ge honom ett kok stryk och sedan börja kalla honom utifrån hans yttre, d vs fet, ful, äcklig och jävligt intelligensbefriad. Okej, det sista var inte hans yttre, men det kan han ta ändå.

Hittade en artikel som var jäkligt bra. Handlar inte alls om detta, men om livet kan man säga. Läs den och känn igen dig.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/artikel_933209.svd

måndag, mars 17, 2008

Ikväll...

Ikväll tittar vi givetvis på Lille Al Fadji klockan 22:55 på Femman. Ska bli intressant att se hur roliga dom blir med lite mer resurser och tid.

söndag, mars 16, 2008

Jobba

Segt att stiga upp klockan 06 på en söndag kanske, men nu sitter man på jobbet igen. Sa till farsan på skarpen nyss om att han ska ha hjälmen på sig och det verkar som det gick fram. Jag menar, precis som att det kommer vara det första jag tänker på när han fått nåt i huvudet att gå dit och lägga dit hjälmen...sen att det typ räcker med att reparatörerna kanske glömt en liten mutter där 3-4 våningar upp gör det ju bara mer viktigt.

För er som undrar så brukar folk gå o lägga sina hjälmar bredvid folk som dött för att familjen inte får ut någon ersättning om personen i fråga inte hade hjälm på sig.

fredag, mars 14, 2008

Fan så najs!

Har skrivit en hel del om allt skit i mitt liv på sistone. Det har ju varit jobbet, visby och världens finaste fröken i Visby som har gjort mitt liv jävligt miserabelt. Nu har jag dock goda nyheter!

Har haft en tredagars traverskurs denna vecka och idag var det slutprov. Klarade alla delmoment på första försöket tillochmed. Det är fan inte illa, var bara jag och två till som lyckades med det. Inte så konstigt heller, är sjukt svåra moment som man ska klara med millimeterprecision. Bland annat slalomkörning med en stålbalk på nåt ton, doppa en krok i ett smalt litet hål samt parkera och lasta ner en stålskiva mot en pall utan att pallen välter. Och allt måste man klara två gånger på raken, känns nästan svårare än förarprovet till bil. Så jag är sjukt nöjd! Nu är man certifierad att köra traverser/kranar som lyfter upp till 400 ton. Inte illa pinkat!

Sen har jag nu beslutat att lägga den här fröken bakom mig. Om hon inte vill prata så är det hennes förlust. Bara trist att inte få reda ut allt, för jag tror att det mesta bygger på missförstånd. Jag menar, jag är, var och kommer nog förbli kär i henne ett bra tag framöver, men tror att hon trott motsatsen. Sen att hon i princip ignorerar mina försök att fixa till det gör ju inte saken bättre. Nu är det upp till henne, men mitt hjärta säger att hon inte kommer höra av sig, och det går på nåt sätt att hantera. Synd bara att hon inte säger nåt själv. Sirie är nog min största förlust någonsin. Mitt råd till alla er som läser min fula lilla blogg är att aldrig fastna i det beryktade sms-träsket, man bara missuppfattar saker. Ring eller prata över en fika istället, det går bra mycket enklare då och missförstånd kan inte uppstå.

Har nu också hittat nåt annat att hoppas på och jobba mot. Skall tamejfan hitta ett jobb i visby och flytta dit inom en månad. Jag är säker på att jag klarar det.

Nu skall det tränas löpning. Igår körde jag en timmes simning och därpå två timmars stenhårt gymmande. Min kropp börjar nu bli sjukt deffad, vilket passar perfekt till min framtida tatuering. Motiv är bestämt och klart, men det får ni se när det är klart.

Avslutar med en Smedjebackshistoria som jag glömt, men nu fått berättat för mig igen. det var så att en bekant satt på krogen och fjantade sig och heilade etc. En annan bekant, vi kan kalla honom J H vilket är hans initialer. Rycker då helt sonika tag i hans hand och biter av honom fingret. Det är sånt som händer på kvarterskrogen i Smedjebacken.

//Hejsvejs

onsdag, mars 12, 2008

En av alla dom

Idag var en relativt bättre dag. Traverskurs och utbildning i arbetsmiljölagen var ialla fall något stimulerande. I övrigt kan detta få sammafatta en del:

Jag är en av alla dom som flyttat hit, till stora stan, för karriären.
Jag är en av alla dom som håller käft och går förbi i mataffären,
om jag kan.

Jag är en av alla dom som har ett liv utan nätter, utan dagar.
Jag är en av alla dom som kan gå vilse, när som helst, om jag behagar
se tiden an.

Och jag går gärna vilse just inatt.

Jag är en av alla dom som skriver låtar, läser dikt och sjunger sånger.
Jag är en av alla dom som skrivit ner sin hemlighet för många gånger.
Minst hundra gånger om.
Jag är en av alla dom som drabbas, då och då, av nåt jag vill förklara.
Jag är en av alla dom som faktiskt aldrig riktigt bara ville vara
en av alla dom.
Jag vill vara lite mer för Dig inatt.

Men ibland så är jag fast.
Kan Du känna likadant?
Att allt man gör är bara plast
och faktiskt föga intressant.

Och ibland är allting kaos,
och jag blir mörkrädd mitt på dan.
Ibland behöver jag en paus
och är Du hyfsat likadan
kan vi gå vilse genom stan.

Betydelslös

Uppenbarligen helt betydelselös. Verkar så i alla fall...

tisdag, mars 11, 2008

En gång...

...hoppade en gubbe i ugnen, fick jag höra. Hela han försvann innan han ens nuddat ytan. Sedan flöt hans träskor på ytan i någon sekund. Sådant funderar man på liksom. Turligt nog är det inget man vågar.

Men nu har jag i alla fall sökt ett jobb på Gotland. Är det någon som vet något mer man kan söka?

Vill inte vara här längre

Vill inte vara här längre. Ska fixa jobb på Gotland. Detta funkar inte längre. Har inget liv längre. Vet nån något?

måndag, mars 10, 2008

Jävligt dålig

Känner jag mig. Mest för att jag är det. Helgen svängde fort från skitbra till jävligt dålig när jag lyckades bli full och dum i huvudet. Vissa sysslar med självmord när de känner så här dåligt, det tänker inte jag göra dock. Mestadels för att det är så jävla okonstruktitivt.

------------------------------------------------------

Känner att jag håller på att förgås. Det blir aldrig som jag vill och drömmer. Alltid skiter det sig på nåt sätt och nu sitter man här på sitt råtthål till jobb. Ensam och nedstämd.

------------------------------------------------------

Man undrar ju om det finns nån som kan hjälpa en? Får inget svar från personen i fråga, men kanske nån annan? Behöver bara ett ord, nu är jag bara hjälplös...Om ni visste vilken jävla kokong jag lever i så skulle ni förstå. Här finns inget för mig, går till jobbet, går hem från jobbet, går till jobbet, går hem från jobbet. Allt som man en gång haft har fryst till is och man kan bara hoppas att det på något sätt finns kvar. Därför blir ju konsekvensen av en urflippning när man väl är hemma så mycket värre när man kommer tillbaks hit och går till jobbet, går hem från jobbet, går till jobbet och går hem från jobbet.



fredag, mars 07, 2008

Die Wacht am Uggarde Roir


Träsket var fuktigt den dagen


Life is Life


I Hemse hittar man det mesta av livets nödtorft

torsdag, mars 06, 2008

Modefärgen brandgul reflex

Idag fick jag en ny jacka som ersätter den jag brände upp i förra veckan. Den kom i modefärgerna brandgult och reflex. Ja, jag vet att reflex inte är en färg, men det får räknas som det i detta fall då det ger en påtaglig mode-effekt. Till detta bär jag nu en sprillans ny hjälm i modefärgen gul samt ett par ömsint nedlortade arbetsbyxor som ursprungligen gick i modefärgen blå. Med vinden i modehåret cyklar jag runt, matchande med min orangea modecykel.

Idag går jag för övrigt med i facket. IF metall, morfar ska pröjsa. Och igår gav jag min gode far ett kryddland i födelsedagspresent. Fattas bara att börja gräva ut det, men vad gör man inte. Det är ju trots allt jord i modefärgen brunt som skall bearbetas.

onsdag, mars 05, 2008

Svavel

Det luktar svavel. Svårt att andas. Sticker i halsen. Man hostar. Sånt är livet. Det är min pappas födelsedag. Har inget med svavel att göra. Men det luktar svavel. Svårt att andas.

tisdag, mars 04, 2008

Jag trodde jag var bäst, men det var jag inte. Det var han

Själv går man av för hackor, det gör inte Stenmark. Inte gud heller för den delen.

Vet nån vem som är diktaren?

Då en ungmö med gyllene lockar
därhän det bringar
att hon till bön syndarens
läppar tvingar
Då ett förtorkat mandelträd
under blom sig sänker
och ett skuldlöst barn för en okänd
sina tårar skänker
Då skall i dessa salar
åter friden bo
då får slottet Canterville
för evigt ro

måndag, mars 03, 2008

Stockholm

Rätt så grym helg måste jag säga. Två mycket trevliga kvällar avnjöts i Stockholm, den första hos Bengan och Stoffe samt på the Anchor. Den andra hos Clara, Constanza och Linus. Jäkligt skoj att träffa alla! Det var Linus, Clara, Constanza, Bengan, Frida, Stoffe, Katrin, Olle med flera. Mycket trevligt. Nu ser jag fram emot torsdagens resa till Visby! Finns så många jag längtar till att träffa.

Angående jobbet så börjar jag få rejält ont i nacken av att köra traversen. Drygt att stirra upp i taket hela tiden. Skulle behöva massage av någon tror jag...

Pis!

torsdag, februari 28, 2008

Tar en paus

Nu får det vara bra med bloggandet ett tag. Tänker inte skriva nåt förrän jag har något roligt att skriva. Istället tänker jag spendera min tid med att ligga i soffan framför brasan och läsa böcker. Punkt slut, over and out. Dock var den här dan ganska bra, men men, blir ju bara nonsens att hålla på och skriva en massa nojs.

onsdag, februari 27, 2008

Börja knarka?

Tror att jag ska börja knarka. Knark är bra och knark behövs ibland. Speciellt idag. Jävla skitdag. Vill höja dopaminhalten. Är det t ex kokain som gäller? Vart köper man knark? Hur mycket kostar knark? Är knark farligt? Jävla skitliv. Går inte att prata med nån heller, allra helst inte farsan för så fort man säger att man tycker nåt är jobbigt blir han förbannad och svarar: "ja, men flytta tillbaks till Visby då!"

Jävla skit. Jävligt betydelselöst och jävligt jobbigt, jävla fittjobb, jävla rövsmedjebacken, jävla tråkigt allt. Man gör alltid saker man inte vill göra och tamigfan aldrig saker man vill göra. Jävla värdelöst, jävla betydelslöst allt känns. Dra åt helvete, jag ska börja KNARKA!

tisdag, februari 26, 2008

Grattis morfar!

Idag fyller min gode morfar år. Skulle tro det blir 81 om jag räknat rätt. Född 27 är han i alla fall. Därför skall jag dit och fira honom med tårta och kaffe. Känns som att det är det minsta man kan göra efter all hjälp jag fått ekonomiskt av honom.

På jobbet idag lyckades jag med bedriften att bränna sönder ryggen....ryggen på jackan alltså. Det var så jävla kallt så jag tyckte det var en bra idé att luta sig mot det nyss färdiga stålet. Värmer finfint i den gråkalla vinden, men bränner även finfint sönder jackor.

Något annat har väl inte hänt, börjar gå på rutin detta nu. Samma sak varje dag, varje dag i tio månader. Känns tungt när man ser det så, men är nog ett krav för att man ska palla det. Blir liksom ett stilla lunk där dagarna bara flyter på och in i varandra. Blir dock jäkligt trevligt med ett avbrott i helgen för att festa i Stockholm hos Clara och dem, samt nästa helg då det bär av till Visby. Blir en äkta långhelg tillochmed, torsdag till söndag. Har fått löfte om att låna bilen av bäste herr Far också, så det blir fan skitbra!

Hittade nu precis tillbaka till en gammal god site. Trodde den var borta sen länge, men icke. Gå in på http://www.yoox.com/. Där kan du fynda finfina märkeskläder. Fast vette fan om jag ska tillåta mig själv att ge modetips haha, men det får gå. Sidan var väldigt billig och bra förr i tiden i alla fall. Kanske är så fallet även nu.

måndag, februari 25, 2008

Så mycket för så många, men bara en för mig

Jag har damm i näsan och i ögat. Svart, sotigt och...ja svart. Därför ska jag simma.

Hon öppnar dina gömmor och lyser dina spår
Hon väver dina drömmar och helar dina sår
Hon är som källors vatten, en klar septemberdag,
men vart hon går om natten - det vet bara jag.
En sommardoft om vintern, som visar att du finns.
Han både är och inte, som kärleken du minns.
En dröm om något annat, en evigt annan dag.
Men vart han alltid stannat - det vet bara jag.
Så mycket för så många, men bara en för mig.
Så omöjlig att fånga, men ändå så hemma hos mig.
Hon öppnar dina gömmor. Han visar att du finns.
Och väver dina drömmar, som kärleken du minns.
Hon målar ljus i svärtan. Han är en morgondag.
Men vart du har ditt hjärta, det vet bara jag...

söndag, februari 24, 2008

Söndagsjobba

Ja vad säger man. Upp klockan 06 på en söndag, mycket trevligt, eller inte. Dock jävligt bra, för kan ta ut en kompledighetsdag samt även tjäna nästan 1000 pix tack vare ett par timmars traverskörning. Betyder ju att min framtida Visbyvistelse förlängs med en dag :-).

Skrev en jäkla massa dikter igår. Det mesta vart skit, men något litet korn av sanning kröp nog fram.

lördag, februari 23, 2008

Man ska inte...

...skicka sms till fel person. Speciellt inte när det är ett internskämt som mycket möjligt kan tolkas fel. Skulle skämta lite med Jimmy om en sak jag skickat till honom och skriver följande:

"Hoppas dom funkar nu bara. Annars får jag komma till ön och döda negern så kan vi beställa in en krympling från Bhutan istället"

Nu skickade jag det till Sirie. Grejen är att min cp-mobil inte sparar alla inkomna sms, och nu låg ett från henne överst. Trött som jag var så svarade jag på det istället i tron att det var Jimpylimpy. Lite lustigt och tokigt kanske, och jag tror nog hon fattar att jag inte ska döda någon på riktigt :-)

För övrigt så påminner detta mig lite om ett annat sms skickat till Anton angående en present till Susanna. Det var något i stil med att vi "kanske skulle ta en gravid negerkvinna från etiopien istället för nån hottentott". Då gällde det en trästaty, nu gällde det en teckning.

fredag, februari 22, 2008

Miljonbelopp

Idag har jag kört material för ca 2,5-3 miljoner på traversen. Det är ganska så spännande. Det går bra nu, pengarna rullar in, som Petter skulle sagt.

torsdag, februari 21, 2008

Presenter, presenter

En till present fixad till en annan. Den var dyr, men det blir fan så fint. I mitt numera jobbetonade och trista liv är det ett mycket bra nöje att fixa med presenter till folk. Det är det bästa jag vet, ge bort grejer! Denna var kanske lite dyr, men det är skitsamma, väl värt det ändå. Lilla stumpan Jimmy förtjänar bara det bästa...

Smedjebacken - Helt jävla sjukt

Torget, 21:00, Onsdag

Där man i godan ro på kvällspromenad. Har precis vänt hemåt och passerar över torget. Längre fram ser jag en person iklädd t-shirt som går oroväckande snabbt; när han ser mig börjar han gå emot mig. Då ser jag att han är maskerad över ansiktet med något jag inte lyckas se i mörkret. Först funderar man ju vad fan det är som händer, sen fattar man att nu kommer jag nog bli misshandlad, så jag börjar vika av. Han viker av mot mig och jag funderar på att börja springa. Man blir ju rätt så skakad liksom. Som tur är så rusar en andra person ikapp honom. Det visar sig vara hans polare, som fattat vad som är på gång så han ställer sig framför och stoppar honom kanske nån meter framför mig. Det var fan nära där att bli misshandlad utan någon som helst anledning. Fan vad sjukt, varför i helvete går man runt maskerad och försöker hitta folk att slåss med? Smedjebacken är fan sjukt...

onsdag, februari 20, 2008

Idag känns det som ett fängelse

Måste sluta tänka på Gotland och mitt tidigare liv. Det är fan svårt, men jag kan inte vara på en plats fysiskt och en helt annan psykiskt. Då blir livet som ett fängelsestraff, man längtar iväg, ut utanför murarna och tillbaka till det som en gång varit. Känner i kroppen att om jag fortsätter som jag gör nu så blir jag knäpp och jävligt ledsen, och det vill jag fan inte. Samtidigt så kan jag inte sluta tänka...det finns så mycket kvar att göra där, lämnade flera saker rätt så olösta.

På måndag skall jag ta så kallat traverskörkort. Ska tydligen inte vara så svårt, men jag vette fan. Tycker det är rätt svårt faktiskt, godset gungar och det är svårt att veta vilket utslag spakarna ger. Men det är väl ovana antar jag.

Ikväll blir det löpträning, kanske cirka nio kilometer om jag orkar efter gårdagens simpass, sen blir det nog att raka av sig håret. Känner lite för det. Som en låtsasnazist ungefär....

tisdag, februari 19, 2008

Ekande visdomsord

Och vi glömmer höst, och vi glömmer vår
Vi glömmer allt och tror att tiden är svår
Men man kommer på,
sen efteråt att vi hade rätt kul emellanåt
Tänker aldrig mer tro att tiden är svår, för då blir den det. Man skapar sig en dålig bild av världen och agerar utifrån det. Då blir världen svår. Det är inte ett bra tänk. Tycker dock att det är lite långtråkigt och ensamt här på kvällarna, men det får gå. Satsar på att träna och på att snart återse Wajsby och alla dess folk. Vissa mer än andra, men så är det alltid.
Har för övrigt hittat värsta grymma presenten som måste skickas till en speciell person på ön. Det är roligt!

Arbetsförmåner

Att arbeta ger ibland förmåner. En sådan förmån är att man får gratis inträde på äventyrsbadet och simhallen så det tänkte jag prova på ikväll. BLir perfekt komplementsträning till löpningen.

Arbete ger även massa jobbigheter. En sådan är att kliva upp klockan 06:00 varje morgon när man är van att gå och lägga sig mellan 02:00 och 03:00. Börjar slita lite i hjärnan nu efter tre, fyra sådana nätter. Tillråga på allt drömmer jag skitdumma drömmar. Nu var jag helt plötsligt tillbaka i Visby och firade min eller om det var någon annans födelsedag. Alla var där inklusive ett helt gäng jag inte visste vilka de var, men jag kände dem ändå. Kvällen urartade gradvist, det blev någon sorts dekadensartad orgie där alla låg med varandra, ända tills polisen gjorde razzia mot hotelrummet vi befann oss. Jag blev arresterad och personalen på hotellet sprutade syra i ögonen och munnen på mig så att jag varken kunde se eller andas. Då vaknade jag, med munnen rakt ner i kudden. Allt detta efter kanske 15 minuters sömn, helt sjukt!

Nu sitter jag av tiden innan man får gå till duschrummet. Har inget kvar att göra, men ser illa ut om man går för tidigt. Men det kommer jag nog göra ändå, en kvart mer eller mindre märks inte.

Hej Hopp Långkalsong!

måndag, februari 18, 2008

Lite småensam

Känner mig lite småensam just nu faktiskt. Sånt händer ibland, vill bara säga det.

Seg dag på jobbet

Vet inte om det alltid är såhär på måndagar, men nog fan är det segt. Har inte lyft många fingrar, bara kört lite travers i kanske en kvart, sen mest cyklat runt för att hämta saker som jag glömt på diverse olika ställen. Tog till exempel fel cykel på morgonen, som såklart måste återlämnas hehe. Lite småkul att lära sig köra travers hursomhelst, men det är jäkligt svårt, blir alltid att gunga rejält och ordentligt, vilket inte är bra.

Kul annars att lyssna på arbetarnas jargong i kafeterian, lyssna på hur de klagar på chefen. Ett citat är på sin plats, tyckte det var fyndigt:

"Han har nog fått sin prostata undersökt många gånger, hur skulle han annars få behålla jobbet"

Till saken hör då att VD:n ryktas vara homosexell och att chefen för stålverket tydligen gör ett skitdåligt jobb.

When they've tortured and scared you for twenty odd years,
Then they expect you to pick a career,
When you can't really function you're so full of fear,
A working class hero is something to be,
A working class hero is something to be.


Helgen var annars rätt okej, kul att träffa folk ute på krogen, men kanske inget mot Visby. Fan vad jag saknar Visby!

Nä, nu ska jag ut och köra ett par ton tapphålssand, eller olivin som det heter. Ha det gott! Hoppas vi ses snart i Visby!

Typ en sån som jag kör, bara lite större

torsdag, februari 14, 2008

Första dagen på jobbet

Idag var första dagen på jobbet. Känns helt okej faktiskt. Mitt jobb går ut på att lära sig hanteringen av alla de råvaror som används i stålverket, från beställning till förrådet till att föra dem till sin respektive plats i produktionslinjen. Inte så svårt, är bara ett sextiotal olika ämnen och minst lika många företag och speditionsfirmor involverade i detta. Så det lär nog ta nån månad innan jag fått häng på det. Sen att det inte är billigt skit gör en inte mindre nervös. T ex kostar nickel runt 350 kronor kilot, vilket blir väldigt mycket när varje lass man kör är på runt ett ton, alltså ryker 350 000 pix eller mer rätt åt skogen om man gör fel.

Nog om det. Vill även säga att jag saknar Gotland, men det gjorde jag redan innan jag drog så det är ingen nyhet iochförsig. Kommer ju dock snart till ön, men det är ju en klen tröst. Har dock ej bestämt mig om det blir till VVV eller till Loke. Får avvakta och se.

Imorn blir det i alla fall en liten tröst. Då skall det festas med Linn och Jennie med flera. Det ska bli skoj att träffa dem, även om det nu inte var så himla länge sedan sist.

OVER AND OUT från Proletären

måndag, februari 11, 2008

Sista inlägget, förmodligen

Imorgon lämnar jag ön och kommer därefter inte ha tillgång till fast uppkoppling. Därför blir det här det sista inlägget på väldigt länge. Jag vill därför ta tillfället att säga farväl. Jag vill även säga förlåt och likaså tack. Finns för mycket att säga till allt och alla, därför låter jag det vara osagt. Men tack för dessa år, det har hänt väldigt mycket roliga, tråkiga, jobbiga, fina och underbara saker. Skär i mitt hjärta att jag måste flytta. Skulle ha velat fixa till lite saker innan jag far, men det hinns inte. Det vill jag säga förlåt för. Vissa saker har blivit fast de inte skulle andra har inte blivit fast de skulle, det kan få sammanfatta min tid här.

om du saknar mig ibland
så kan du släcka alla lampor
för jag finns nånstans i mörkret

Men nu ringer telefonen
Det är dags för mig att gå
Det är nån som vill att jag ska komma hem
Det är min gamla vän demonen
I sin tysta, mörka vrå
Hejdå! Vi kanske ses nångång igen

För skojs skull gjorde jag ett litet quiz om min tid här. Om ni är sugna så kan ni svara på det och på så vis få chansen att vinna något som påminner er om mig, så here goes:

1.Var ligger fontänen som en gång var nära att taga Carl av daga?

1. Packhusplan
X. Södertorg
2. Almedalen


2. Vad låg bakom det faktum att hela Carls bekantskapskrets en gång trodde att han avlidit?



3. Hur många gånger har Carl tagits av polisen i Visby?

1. Ingen gång
X. En gång
2. Två gånger

4. Med vem pratade Carl med i sin lägenhet när han fått delirium?

1. Ingen alls, men han trodde Jimmy var där
X. Ingen alls, men han trodde Emma var där
2. Ingen alls, men han trodde Kalle var där

5.Varför blev Carl portad på Surfers?

1. Han spydde i baren
X. Han hamnade i slagsmål med bartendern
2. Han kastade ett vinglas ut på gatan

6.Vad hette negern som Carl och Linn skrämde tillbaks till mörka Afrika?

1. David
X. Mboto
2. Laurent

7.Vem sa: ”Jag söker en plats som ligger på Visborgsvägen som löper parallellt med järnvägen till Roma”?

1. Senile advokat Gunnar Crantz
X. Senile doktor C.G Holmberg
2. Senile kapten John Didrik Berggren



Utslagsfråga: Carl har under åren fått ett flertal tillnamn. Ett poäng för varje!

fredag, februari 08, 2008

If you see her say hello

En låt som tyvärr inte var med i filmen, men som är en av mina favoriter hos den fine herr Robert Zimmerman