söndag, januari 04, 2009

det började som en skakning på nedre däck...

Jag har ett alkoholproblem. Jag ska söka hjälp för det. Har väl länge hoppats på att hitta nån som ser det och som kunde hjälpa och stödja, men det har inte gått. Den som jag håller hårt om i mitt hjärta har nu tröttnat på mig och jag förstår henne. Tycker dock att det är oerhört dåligt och sårande att lämna ön i fem månader utan att ens ta adjö. Man känner sig betydelselös. Så betydelselös ska ingen behöva känna sig, vad dom än har gjort. Det var droppen som fick min bägare att rinna över tyvärr. Hon kommer alltid finnas i mitt hjärta men jag vill inte vara den som står i hennes väg till vilken lycka hon än söker, så kände mig tvingad att bryta banden helt där. Kanske ses vi aldrig mer, kanske gör vi det, i vilket fall så hoppas jag hon får det bra i livet. Saknar henne hårt redan nu...men farväl för denna gång. Puss och kram

Du säger att du är stark
att du har vart igenom det här förut
Du kommer fortsätta
det finns inte mycket mer att säga nu

Vi två hör hemma
i ett rum med inga andra
Om jag var tio år yngre
skulle jag inte behöva dig längre

Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför
Varför måste vi döda varandra
Nåt säger mig att du blir borta
en lång lång tid

Jag kommer inte älska dig
för resten av livet
Vill inte leva med tungan hängades utanför
och tycka synd om mig själv

Jag kommer inte höra av mig igen
och jag kommer inte ta skulden
Så säg det och få det gjort
det finns bara ett enda sätt att brinna upp

Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför
Varför måste vi döda varandra
nåt säger mig att du blir borta
en lång lång tid

För en lång lång tid ...

Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför

Varför vi måste vi såra varandra
nåt säger mig att du blir borta
en lång lång tid ...

Inga kommentarer: