Visby, Jobb, Jobberbjudanden och faktiskt lite irritation

Så har man äntligen kommit till en datamaskin efter hemkomsten från senaste episoden i Visby. Det som kan sägas är att det som vanligt var trevligt och kul att träffa alla vännerna samt spännande att påbörja det nya jobbet som brevbärare. Den stora behållningen av det senare var insikten av hur fysiskt jobbigt det är samt känslan av köra bil med ratten på fel sida. Inget speciellt med det visade det sig, förutom smådetaljer som t ex att titta upp till vänster istället för höger när man kikar i backspegeln samt hur pass knivigt det kan vara att köra om de lite långsammare bilisterna när man sitter där man sitter.

Började första dagen hemma i SMB med uttryckning till jobbet på söndag kväll. Körde kanske fyra-fem timmar på kvällen från 19:00. Jäkligt skönt att återse sin kära travers faktiskt. Sedan jobb som vanligt igen på måndagen. Jäkligt fint och skönt att vila upp sig från det lite mer ansträngande brevbäraryrket.

Idag ringde även destinationgotland och erbjöd mig arbete. Kändes lite skoj att faktiskt tacka nej denna gång, men lite synd att de inte hördes förrän nu. Tidigare hade jag nog lätt tackat ja, men men det är deras förlust.

Nu så till irritationen. Det stör mig rätt så ordentligt när vänner, faktiskt en av de finaste, får saker om bakfoten och uttalar sig om mig på ett sätt som inte stämmer. Just i denna fråga vet jag med säkerhet att han har fel, för det handlar om något som jag under den senaste tiden faktiskt tagit kontroll över. Att han sedan hävdar att så inte är fallet och att han hävdar att han uttalar sig på stabil grund stör mig något. Jag tycker inte att man har befogenhet att uttala sig och "intervenera" på sådant sätt när ens "fakta" bygger på vad han sett av mig när jag varit i Visby på visit. Själva poängen med mina resor till rosornas stad har ju faktiskt varit att få tillfälle till fest, det är inget jag gör vardagligt sett. Men uppenbarligen tycker man sig ha den rätten att tolka en annans beteende utifrån dessa premisser.

Synd och trist, i vanliga fall hade jag nog inte brytt mig, men nu gäller det just detta och av honom så jag kände mig nödgad att säga ifrån. Hade dock varit en helt annan sak om han sagt till för sisådär ett år sedan. Då var ju läget ett helt annat, men nu blir det nästan lite förmätet. Men nog om det. Eller förresten inte alls, det dök ju nämligen upp något annat som också stör mig i just denna fråga fast något som relaterar till midsommar 2006.

Tydligen har fröken E fått för sig att under vår resa tillsammans till gbg så var jag full hela tiden. Det kan jag angripa på ett flertal sätt och väljer därför att göra det:
1. Jag åkte till Kumla för att festa en dag med er. Det gjorde jag också, och likaså du.
2. Jag följde med till Gbg för att festa med er. Det gjorde jag också, och likaså du.
3. Resan dit, dvs dagen före midsommarafton var jag helt nykter. Alltså var jag inte full varje dag.
4. Jag festade två dagar i rad med er på Brännö, och likaså du. Konstigt annars faktiskt.

Frågan lyder därför: Hur fan kan du kritisera mig för att jag var full jämt, när jag de facto inte var det och när du själv var det också? Utöver det var det ju faktiskt hela syftet med min resa. Tycker din kritik är helt obefogad. Tycker det är dålig stil av alla när dom skarvar ihop deras egna lilla versioner av saker som hänt, om mig samt om mitt liv. Nu är det nog om det.

Puss och kram skumbanan!