Har suttit många gånger den senaste tiden och diskuterat Kina/Tibetfrågan som nu är högaktuell iochmed protesterna där och OS som snart går av stapeln. Vad jag ofta förundrats över är bristen på rannsakning och nyans i debatten som förs i tidningarna. Av någon anledning förefaller det helt självklart att Tibet ska vara självständigt. Ingen verkar ens fråga sig varför.
Äntligen har det dock kommit lite nyans i tidningarna. Jan Myrdal gör i dag ett bra debattinlägg som berättar om situationen i Tibet ur lite mer nyanserade perspektiv. Läs den på:
Självklart fördömer jag alla fall av brott mot mänskliga rättigheter, men vad folk inte verkar förstå är att Kina i princip är tvungna att agera som de gör. Ett fritt Tibet skulle få stora konsekvenser i hela regionen, ja hela världen. Hela Asien skulle destabiliseras. Andra regioner skulle utropa sin självständighet, och vad skulle t ex länder som Pakistan och Indien göra i ett sånt läge? De skulle inte sitta stilla och titta på, vilket troligen skulle ge följden att Indien/Pakistan-konflikten i Kashmir skulle blossa upp. Tänk vidare om t ex Taiwan skulle få för sig att agera, den gamla konflikten ligger ju där och gror precis som den i Kashmir. Farorna är utan tvekan större än förtjänsterna, det är helt klart.
Vad folk verkar missa är vad munkarna i Tibet med Dalai Lama står för. De är inget frihetsälskande folk som tror på ickevåldsprincipen, åtminstone inte de som de facto är ute på gatan och protesterar. Till exempel kan man undra varför alla verkar tycka det är fel att polis och militär slår ner upplopp och våld från tibetaner riktade mot en specifik folkgrupp, nämligen kineser. Det skulle varenda nation göra, man kan inte tillåta våld mot oskyldiga. Vad skulle hända om t ex samerna började misshandla och slå sönder norrlänningarna? Självklart skulle staten ingripa.
Sedan gamla tider står Dalai Lama och tibetmunkarna för en diktatur som om möjligt är värre än den i Kina. Så var det då i alla fall, en teokratisk diktatur med feodal struktur där en elit förtryckte massorna. Nu kan man ialla fall med säkerhet säga att Dalai Lama står längre högerut än påven och ser förmodligen sin chans nu med OS och Kosovofrågan att få stöd för något som alla verkar tro är det enda rätta. Men det är det inte! Tibet skall tillhöra Kina ända tills dess att världen är mogen att en gång för alla avskaffa fenomenet nationer som ju i själva verket är en konstruktion utan större grund. Det är det inte tid för ännu, i synnerhet inte i Kina.
Vad man än tror på gällande detta så måste man alltid fråga sig om det är tveklöst rätt att ställa sig bakom alla självständighetsförklaringar, som den i Kosovo t ex. Vad är poängen? Skiljer vi inte folk åt mer genom ogrundade självständigheter? Borde vi inte göra tvärtom, att inkorporera dessa regioner mer i styret och låta dem påverka mer. Inte bara i sitt "eget" område utan även mer på nationell nivå.
Ytterligare en aspekt i denna fråga är dessa protester och släckandet av OS-facklan. Man kan undra hur pass uppblåst detta ändå är. Jag menar, detta "uppror" i Tibet är inte i närheten av lika stort som tidigare och då har protesterna mot Kina legat på en låg nivå. Nu är det ett relativt litet "uppror" och hela världen rasar mot Kina. Vilken kretin som helst förstår ju att det beror på dagsläget. Det är oerhört lätt att få politiska poäng och stöd för detta just nu. Därför passar dom på. Det är inte primärt för att missförhållandena i Tibet blivit större. Blir nästan lite upprörd på att detta tar folkus ifrån områden där förhållandena faktiskt är betydligt värre. Varför inga protester mot Brunei? Varför inte mot Saudi-Arabien? Varför inte mot Syrien? Varför inte mot Israel? Varför inte mot Indonesien och Östtimor? Skulle vilja se en exiltibetan beklaga sig och protestera mot någon av dessa regimer istället. Då skulle löjets skimmer skingras och dubbelmoralen försvinna.
Tack för ett inte helt politiskt korrekt inlägg, tyvärr.
