måndag, oktober 29, 2007
fredag, oktober 26, 2007
Halloweenplaner

"Counsellor! Come out, come out wherever you are!"

Så här ser hans tatueringar ut:

Och till sist ett litet videoklipp: http://www.youtube.com/watch?v=b90Z5FGqwZg
// Tjernobylbarnet
tisdag, oktober 23, 2007
Hittade mina gamla dikter
Kanske är det därför dags för ett avslut, ett länge försenat sådant i så fall? Av den anledningen lade jag lite krut på att skriva ner några rader om Jazzgossen, som jag valde att kalla jazzgossens sista sång.
För att förvirra er lite så lägger jag dock upp ursprunget först, nämligen Jazzgossen och Bluesflickan. Den handlar på ett ytligt plan om två personer som kanske inte passar så bra för varandra, men jag tror även att den handlar om hur man som person kan slitas mellan flera olika känslor, att förhållandet till sig själv är svårt att hantera. Kanske kan man även ana vilka medel som ibland tas till för att hantera det?
Jazzgossens sista sång kan sedan kanske betraktas som dennes steg bort ifrån ett liv som inte fungerade, han försöker slita bojorna till det gamla och istället blicka framåt mot något nytt. Till sist vill jag bara tillägga att även om tanken kanske är god så har den förlorat en hel del i kvalitet på vägen från huvud till penna...men with no further ado:
Jazzgossen och Bluesflickan
Bluesflickan var liten och söt, dansade alltid och log
i regnet var hon blöt, i vita stövlar fick hon aldrig nog
Hennes drömmar var vackra, hennes mål var klara
inget att köpslå eller schackra, det var nåt att spara
Jazzgossen började på anstalt, en mor full av skuld
en verkligt sorglig gestalt, från henne gavs ingen huld.
Gick från yngling till man, aldrig ett barn i tv och press
blev istället bitter bulvan i stadens jakt och stress
En flicka utan koll, en pojke full av sorg
Två barn på samma irrfärd var kollisionen tvungen
ensamma i härjad värld blev deras sång sjungen.
Sjungen med glädje, sorg och vacker lycka
blev mötet deras säkra borg, kanske man kan tycka?
Bluesflickan log och var glad, hon hade sin dröm
Jazzpojken sjöng en annan ballad, han sökte bara beröm
En dansande vit duva, togs i krampaktigt tag
han ville henne kuva, det var hans företag
En flicka utan koll, en pojke full av sorg
Jazzgossens sista sång
Dagarna och åren har gått, jazzgossen är försvunnen
Den sista blomma han sått, var av bluesflickan funnen
Nu står hans skor tomma, och väntar besked
Två sulor ensamt fromma, är hans enda avsked
Under nattens kalla lampor, hade han letat och försökt
Gatan var hans sektor, tyvärr var den alltför krökt
Han gjorde ett misstag, det var inte rätt
Men bluesflickan var hans lag, hans enda sätt
Bluesflickans tårar rann, denna gång förspillda
när jazzgozzen försvann, gick de inte att ombilda
En sista klunk, en sista smak, och botten var nådd
Han lämnade hennes gemak, han var inte längre åtrådd
En fjäril var han nya mål, den måste han fånga
Lätt och utan svaga vrål, dom är nu bara gammal ånga!
Nu är han på väg bort och till, nu ska det lyckas
Kanske får han det han vill; det som så vackert smyckas?
fredag, oktober 19, 2007
Träningsdagbok
Måndag 8/10:
9 km ca 55 min
Onsdag 10/10:
7 km ca 35 min
Tisdag 16/10:
7 km ca 45 min
Fredag 19/10:
8 km ca 50 min + 5 km ca 20 min
Måndag 22/10
7 km ca 25 min
Onsdag 24/10
7 km ca 30 min