fredag, november 24, 2006

Vem dödade hottentotten?

Två frågor rör sig just nu i mitt hatthuvud. Det ena är vem dödade hottentotten? Den andra som får mitt huvud att knaka är, vem är egentligen hottentotten? Är han en keps, en apelsin eller en hatt? Eller kanske är han en mössa, en råtta eller en blandrasvalp? Något är han och detta skall gås till botten med! För att göra detta måste vi först och främst ha en ordentlig hattdefinition av begreppet; därför kommer här en sådan:

Hottentott:
För det första är hottentotten en talare av khoisan-språk. Ni vet det så kallade klick-språket i Afrika som förvisso egentligen karakteriseras av s. k. "tungsmällar", "smackljud" (som holländarna tyckte lät som "hott" och "tott"). Hottetotten utgör den ena av två grupper som talar dessa språk. Den andra är de så kallade bushmännen, som är ett jägar och samlarfolk. Hottentotten är å sin sida boskapskötare. Om de kommit längre i utvecklingen får stå för andra, men troligen är det så det förhåller sig.
Det var språket, men vad är egentligen en hottentott? För att få något vettigt svar så konsulterar vi nordisk familjeordbok där följande konstateras:

"Hottentotter: Den numera allmänt antagna namnformen för den inhemska folkstam, som vid tiden för Kapkoloniens grundläggande (1652) innehade största delen av Orangeflodens hela lopp, och som sjelf kallar sig Khoi-khoin (människo-hattar*) men av de omgifvande bantufolken (kaffrer) benämnes Ama-leja."
*Fritt översatt av en viss Hatt

Vidare går att läsa följande:

Kraniebildningen är dolikocefal, bakhufvudet starkt utveckladt, pannan
liten, men hvälfd och framskjutande, ögonen små och djupt liggande,
kindknotorna starkt framspringande, näsroten mycket bred samt näsans
hela mellandel abnormt låg och afplattad. Det grofva håret växer i tofviga
flockar; skägg och annan hårbeklädnad saknas nästan helt och hållet.
Hudfärgen är smutsigt gulbrun, kroppslängden under europeisk medelstorlek,
extremiteterna smala och spinkiga, men bålen, särskildt bäckentrakten,
starkt utvecklad med den abnorma hypertrofi af bakdelen (i synnerhet hos
qvinnor), som fått namn af steatopygi. En annan abnormitet hos den
hottentottiska qvinnan, det beryktade "hottentott-skörtet", består i en 12--18
cm. lång, fliklikt nedhängande förlängning af labia minora.

Där ser vi kärnan i vad en hottentott är. En apliknande varelse med hängande blygdläppar. Dock är det ingen apa, för hottentotten bor i hyddor av hudar och lera och börjar alltmer assimileras i den västerländska kulturen som kolinsatörerna fört med sig. Assimilerat är kanske fel ord, snarare är den koloniala stilen mer efterhärmad. Alltså är hottentotten snarare en papegoja och ingen apa.

Våran hottentott var en tjock och munter man och ring i näsan hade han. Det tyckte han var riktigt flott, för han var en äkta hottentott!

Men, vem dödade då hottentotten? Det korta svaret är att det vet vi inte. Det långa är att det har vi glömt. Men död är han, vilket bringar stor sorg för mig som hatt. Det är nämligen så att jag som "hattentott" med glädje hade utbytt kulturella erfarenheter med honom. Nu får jag lära mig labia-stretching helt på egen hand, vilket antagligen ökar olycksrisken markant.

Vad har då allt det med musik och hattmusik att göra? Jo kolla in denna så förstår ni:



And for all you hat...hmmm musiclovers out there, en briljant länk till en sida där det går att lyssna på gamla stenkakor som mp3:

http://www.turtleserviceslimited.org/jukebox.htm

Mitt nästa projekt är att själv ordna mina stenkakor till mp3:or. Undrar just bara hur det ska gå till?

Avslutningsvis några visdomsord:
"Ni är inte är vackrast i världen, världen är vackrast i er. Det är inte i era ögon, det är i vad ni ser"
Kom ihåg det!

Piss out wit hatt
//Hattjäveln


Inga kommentarer: