Nyårsfirandets ursprung

Nyårsafton firar vi för att hedra minnet av filmen Rosa Hatten från 1967. I denna rafflande historia får vi följa inspektör Klosettes mödomsfulla strävan efter kärlek. Inspektör Klosette spelas av hattgeniet Peter Selleri som vi alla minns från storverk såsom Hattar är från Mars, kepsar är från Venus, Hattens ände samt Brättets avbrott. Denna historia tar honom igenom en serie omtumlande äventyr av varierande karaktär och avslutas med att han finner kärleken i den hattprydda och vackra Lisa-Mona, spelad av hattälskarinnan Viktoria Stenström.

Detta filmiska mästerverk föranledde ett firande av sällan skådat slag. Spontana festligheter bröt ut på flera orter i vårt avlånga land. Exempelvis räckte alla Kalmariter upp händerna i en gemensam spontan skål när Lisa-Monas och Inspektörns läppar möttes för första gången, och i Växsjö fick någon för sig att spränga krutfyllda rör i samma stund som Inspektörns hatt ramlade av. Detta och en hel del annat påbörjade en tradition som finns kvar än i dessa dagar.

Nyårsfirandet är alltså en tradition som härstammar ända ifrån 1967 och firas gladeligen på utvalda orter i hela Sverige. Nuförtiden brukar man dock mestadels titta på filmen för att sedan springa ut naken i snön och ropa ”Hatten är tappad! Hatten är tappad! Önskar en god ny hatt!”, men likafullt är det ett firande som väcker glada minnen hos de flesta.

Viktoria Stenström vid filmens galapremiär

Gott Nytt år på er! Ge mig en god ny hatt!

Hattenta

Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen! Hatten klarade tentamen!





Han var tillochmed bättre än läraren på metacarpalerna! Så här ser metacarpal tre ut:

Kolla in processus styloideus så förstår ni!

Bajs och kiss

//Hattjäveln